Arbetsmiljön är inte normal – den är riskfylld. Vi har inga utmaningar – arbetsgivare har problem. Och samhället får det när längre förskolan längre fungera. Det skriver Anki Jansson, Katrin Nörthen, och Annica Lärking.
Arbetsmiljön är inte normal – den är riskfylld. Vi har inga utmaningar – arbetsgivare har problem. Och samhället får det när längre förskolan längre fungera. Det skriver Anki Jansson, Katrin Nörthen, och Annica Lärking.

Vi är varken Florence Nightingale eller Moder Teresa. Det är dags att säga stopp, skriver Anki Jansson, Katrin Nörthen, och Annica Lärking från Förskoleupproret.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Det har skett en normalisering inom förskolan under en längre tid som gör att de flesta är avtrubbade inför de stora riskerna det medför i verksamheten.

Med det sagt vill vi väcka en medvetenhet hos vårdnadshavare och alla som arbetar med och beslutar om barn och personal i förskolan. Vi vill att alla ifrågasätter säkerheten i förskolan och vad denna normalisering har fått för konsekvenser.

Vi i förskolan kan inte längre låtsas att vi garanterar barnens säkerhet. Vårt eget välmående balanserar dessutom på en skör tråd.

Förskolan tampas med en snäv budget och förmodas anta icke valda utmaningar. Ingen reagerar när arbetsbelastningen ökar för att få ihop verksamheten, ingen säger stopp. Det är nämligen normaliserat:

  • Att tre vuxna ska undervisa och ge omsorg om sju barn per person, ofta fler.
  • Att det blir en eller två vuxna kvar på avdelningen med 20 barn, ofta fler, under tiden som vi ska ta lagstadgade raster.
  • Att en personal lämnar arbetslaget med två barn för att förbereda lunch. Det lämnar två personal på 18 barn, ofta fler.
  • Att en personal måste lämna gruppen för att hjälpa ett barn med toalettbestyr. Ofta fler.
  • Att avdelningar gör utflykter och eventuellt går i trafik med 20 barn, ofta fler.
  • Att förskollärare ska, på mindre än 1–1,5 timmar i veckan planera undervisning för hela gruppen och enskilda barn.
  • Att vissa förskolor inte har schemalagd planering. Personal planerar på sin fritid för att hinna.
  • Att arbetslaget ska ha kollegial reflektion över gruppen på 1–1,5 timme per vecka. Avdelningar slås då ofta ihop med endast tre personal.
  • Att vi får arbeta underbemannade i fulla barngrupper.
  • Att barnskötare får en förskollärares ansvar utan att vare sig få mer lön eller ha befogenheter att undervisa.
  • Att en förskollärare tar ansvar för två avdelningar eller en hel förskola.
  • Att förskolan har en kultur där förskollärare och barnskötare utför arbetsuppgifter som inte tillhör yrket samt blir tilldelade nya arbetsuppgifter utan att bli tillfrågade.
  • Att vi går sjuka till jobbet för att täcka upp personalbrist.

Allt detta har normaliserats så pass att inga riskbedömningar görs. Det är emot arbetsmiljölagen.

LÄS MER: Debatt: Därför måste vi stänga av Sveriges alla rulltrappor

Om någon opponerar sig vänds det, utan reflektion, till en utmaning. Begreppet har med det tappat sin innebörd. Att ha problem men medvetet välja att kalla dem för utmaningar är att lägga ansvaret på en professionell förskolepersonal att lösa. Resurserna ska användas till uppdraget, inte till att lösa problem som ägs av arbetsgivaren.

Vi har vidare normaliserat att arbetsgivare effektiviserar verksamheten som vore det en fabrik. Konkret innebär det för oss fler barn i grupperna, inskolning i tid och otid, fler kringuppgifter, färre personal och hög stressnivå. Med andra ord kortsiktiga besparingar men i längden ineffektiva och dyra lösningar.

Arbetsmiljön är inte normal – den är riskfylld. Vi har inga utmaningar – arbetsgivare har problem. Och samhället får problem när förskolan inte längre fungerar.

Vi i förskolan kan inte längre låtsas att vi garanterar barnens säkerhet. Vårt eget välmående balanserar dessutom på en skör tråd. Vi är varken Florence Nightingale eller Moder Teresa, vi utövar professionella yrken. Det är dags att säga stopp.

Ledningsgruppen i Förskoleupproret,
Anki Jansson
, Leg. Förskollärare, grundare av Förskoleupproret
Katrin Nörthen, Leg förskollärare
Annica Lärking, Fd förskolechef/ägare av förskola

Om Förskoleupproret

  • Startade i Örebro av två förskollärare 28/10-13.
  • Har en Facebookgrupp med 32 000 medlemmar.
  • Ska ha en manifestation på Mynttorget i Stockholm den 18/5 före bättre förutsättningar för barn och personal från förskolan och uppåt i åldrarna.

 

Så gör du för att debattera i Metro:

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset