Vi får aldrig förtröttas i vår kamp för allas lika värde, i Sverige och i världen, skriver Karin Alfredsson.
Vi får aldrig förtröttas i vår kamp för allas lika värde, i Sverige och i världen, skriver Karin Alfredsson.

I Sverige är kärlek tillåten och välkommen. Kvinnor älskar kvinnor och män älskar män. Men ute i världen har 72 länder fortfarande totalförbud mot homosexualitet, skriver Karin Alfredsson.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

I Sverige är kärlek tillåten och välkommen. Kvinnor älskar kvinnor och män älskar män. Det är dags att fira det, just nu i oktober. Sedan drygt 70 år tillbaka, år 1944, så är homosexualitet inte längre ett lagbrott i Sverige. I reportage från den tiden så benämns homosexuella män, om inte i en föraktande ton, så i en beklagande. Lesbiska nämns överhuvudtaget inte, och ensamheten för kvinnor som insett att de drogs till andra kvinnor måste varit total.

LÄS MER: Debatt: Du är inte din alkoholiserade förälder

I dag är det 2018 och fortfarande har 72 länder totalförbud mot homosexualitet. I åtta av dessa länder dömer man homosexuella till döden. Jag känner mig stolt över att bo i ett land där allas rätt att älska vem de vill är lagstiftat. Och just i oktober, finns det anledning att fira. Den 19 oktober 1979 gjorde Socialstyrelsen en förändring i sitt diagnosregister. Det var inte längre en sjukdom att vara homosexuell i Sverige. Alltihop hade börjat knappt två månader tidigare, den 29 augusti, med en aktion där en grupp demonstranter stillsamt promenerade in på Socialstyrelsen. Där satte de sig i trappan och vecklade ut en banderoll där det stod: ”Vi är arga, inte snälla, vi är homosexuella, nu ska sjukdomsstämpeln bort, annars blir processen kort.” Barbro Westerholm, den nytillsatta generaldirektören för Socialstyrelsen, kom ut och satte sig i trappan för att prata med demonstranterna. Trots motstånd inom Socialstyrelsen drev hon igenom den förändring som kom att bli början på en serie nya lagar, till stöd för alla människors lika värde.  Allt är alltså frid och fröjd. Eller?
En av dem som satt i trappan på Socialstyrelsen var författaren Jonas Gardell. Han är Sveriges kanske mest kände, och hotade, bög. I en intervju i DN i augusti i år berättade han att han och maken Mark Levengood diskuterar när den politiska situationen blir så svår att de måste packa väskorna.

I dag är det 2018 och fortfarande har 72 länder totalförbud mot homosexualitet. I åtta av dessa länder dömer man homosexuella till döden.

Sverige 2018. Nynazister som delade ut flygblad utanför ICA Trossen i Trosa svarade på affärens Prideflaggor med att klistra upp likadana rosa trianglar som de tyska nazisterna använde för att identifiera homosexuella i koncentrationslägren inför förintelsen. Sverigedemokraterna i Härryda krävde att de Prideflaggor som hängde i närheten av biblioteket skulle tas bort, eftersom biblioteket skulle användas som vallokal och flaggorna utgjorde ”otillbörlig valpåverkan”. Den moderate ordföranden i valnämnden höll med och flaggorna försvann.
Nazistiska NMR driver kampanjen ”Krossa Homolobbyn” och lyckades skrämma bort RFSL Ungdom från Almedalen i somras. I Rumänien folkomröstade man nyligen om en förändring i landets konstitution, med målet att förhindra homosexuella äktenskap, nu och i framtiden.

En sak är säker: Alla vi som brinner för alla människors lika värde och rätt att älska vem man vill, har anledning att känna oss både stolta och oroade. Vi får aldrig förtröttas i vår kamp för allas lika värde, i Sverige och i världen. Frihet måste erövras, om och om igen.

Karin Alfredsson

Om debattören:

Namn: Karin Alfredsson.
Sysselsättning: Journalist och författare, just nu aktuell med romanen ”Vajlett och Rut”, om två kvinnors kärlek i ett intolerant och pingstkyrkligt Västerbotten på 1950-talet.

Så här gör du för att debattera i Metro:

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om kärlek hbtq pride