Den hissade regnbågsflaggan signalerade att hbtq-perspektivet inte längre var en privatsak och att synliggörandet inte var den enskilda individens ansvar. Den som bröt mot heteronormen behövde inte stå "själv", skriver dagens debattör.
Den hissade regnbågsflaggan signalerade att hbtq-perspektivet inte längre var en privatsak och att synliggörandet inte var den enskilda individens ansvar. Den som bröt mot heteronormen behövde inte stå "själv", skriver dagens debattör.

I nuläget förhåller sig myndigheter olika till regnbågsflaggan. I sommar kan exempelvis Polisen komma att hissa regnbågsflaggan medan Kriminalvården troligtvis inte kommer att göra det. Två myndigheter under samma departement och som bägge utgår ifrån den gemensamma, statliga värdegrunden, skriver Patrik Scherman, hbtq-certifierad personalutbildare i Kriminalvården.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Sommaren 2014 skrevs det historia i Kriminalvården. En regnbågsflagga hissades för första gången på en anstalt och det skedde på förfrågan av en klient. Flaggan startade diskussioner kring värderingar och normer kopplade till sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Delvis nya samtal i en anstaltsmiljö och stundtals utmanande samtal, för på samma sätt som i övriga samhället rymmer även Kriminalvården snäva föreställningar kring exempelvis maskulinitet.

Därför var det tryggt att det var en flagga som tog initiativet till diskussionerna. Den hissade regnbågsflaggan signalerade att hbtq-perspektivet inte längre var en privatsak och att synliggörandet inte var den enskilda individens ansvar. Den som bröt mot heteronormen behövde inte stå ”själv”.

LÄS MER: Debatt: Gelehjärtan i all ära, men låt inte mors dag bara bli en symbol

Mellan 2015 och 2017 ökade antalet regnbågsflaggor på anstalter, häkten och frivårdskontor. Kriminalvården blev mer närvarande på Pride-firanden runt om i landet och under 2017 blev HR-personal i Kriminalvården hbtq-certifierade av RFSL.

Förvirringen uppstod därför när myndigheten i december 2017, enbart månader efter att vi som HR-personal blivit hbtq-certifierade, offentliggjorde ett beslut som försvårar hissandet av Pride-flaggan på myndighetens flaggstänger. Det blev tydligt att det inom Kriminalvården råder olika syn på hur myndigheten bör förhålla sig till regnbågsflaggan.

I år är det Europride och ett bra tillfälle att diskutera myndigheters förhållningssätt till regnbågsflaggan. Hur förs resonemangen exempelvis på Kulturdepartementet och myndigheter som Folkhälsomyndigheten? Vad tänker RFSL och andra sakkunniga kring regnbågsflaggans funktion i ett mångfaldsarbete?

LÄS MER: KD: Så stoppar vi ungas psykiska ohälsa

I nuläget förhåller sig myndigheter olika till regnbågsflaggan. I sommar kan exempelvis Polisen komma att hissa regnbågsflaggan medan Kriminalvården troligtvis inte kommer att göra det. Två myndigheter under samma departement och som bägge utgår ifrån den gemensamma, statliga värdegrunden.

Det diffusa förhållningssättet till regnbågsflaggan kan även visa sig i att en myndighet bär regnbågsflaggan i Pride-paraden, samtidigt som myndigheten inte vill hissa flaggan ute i sin verksamhet.

Risken med en oklar inställning till regnbågsflaggan är att ansvaret för synliggörandet av ett hbtq-perspektiv läggs på den enskilde statstjänstepersonen och samhällsmedborgaren. Något som i Kriminalvården, i vissa miljöer blir en säkerhetsrisk, men som även signalerar att hbtq-perspektivet är en privatsak i stället för en värdegrundsfråga i ett myndighetsutövande.

Frågan om myndigheters förhållningssätt till regnbågsflaggan är väl därför värd att diskutera vidare, för oklarhet skapar otrygghet. Det är även svårt att undvika frågan om var regnbågsflaggan gör mest nytta. Är det i en Pride-parad? Eller är det ute i en myndighets verksamhet, exempelvis ute på en anstalt?

Patrik Scherman, hbtq-certifierad personalutbildare i Kriminalvården

Om debattören

• Namn: Patrik Scherman
• Sysselsättning: hbtq-certifierad personalutbildare i Kriminalvården.
• Ålder: 46 år
• Bor: Stockholm.

Så här gör du för att debattera i Metro:

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset