Lina Hultqvist, Erik Nordlund, Desirée Widell och Lina Elfvin vill att de unga ska få mer att säga till om i politiken.
Lina Hultqvist, Erik Nordlund, Desirée Widell och Lina Elfvin vill att de unga ska få mer att säga till om i politiken.

Unga har lågt förtroende för våra politiska partier, samtidigt som de saknar representation i politiken. Skolval är ett bra sätt att engagera unga i landets politik, men det behövs fler insatser, menar dagens debattörer.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Förra veckan publicerade Skolval sitt slutgiltiga resultat. 1 528 skolor och 489 982 elever på övre grundskolan och gymnasiet deltog över landet. Valdeltagandet var 79,8 procent.

Genom Skolval fick alltså nära en halv miljon elever kunskap om hur själva valprocessen går till, men framför allt fick de en möjlighet att lära sig mer om landets demokrati och vår politiska styrning. Skolval är ett konkret sätt att engagera unga i politik. Varför är detta viktigt?

Unga är idag mer politiskt intresserade än tidigare, men endast tre procent av personer i åldern 15 till 24 år anser att de har ett mycket stort förtroende för våra politiska partier, enligt en mätning som Ungdomsbarometern genomförde i oktober 2016. Totalt sett är det en majoritet, 63 procent, som i mätningen uppger att de har litet eller inget förtroende för partierna, enligt mätning. Att unga är mer politiskt intresserade än tidigare är bra, men det räcker inte. Så länge vi har en representativ demokrati där olika partier leder landet är det grundläggande att Sveriges unga har kunskap om och känner förtroende för dessa partier.

LÄS MER: Debatt: Jag röstade på Leila Ali Elmi (MP)

Enligt Valmyndigheten är det 12,3 procent av partiernas politiska kandidater till årets riksdagsval som är 18 till 29 år gamla. Detta trots att åldersgruppen utgör 15,5 procent av befolkningen. I en del partier är siffran så låg som 8,3 procent. Varför ska unga intressera sig för politik om politikerna inte intresserar sig för dem? Och hur ska vi få fram fler unga partipolitiska företrädare om de unga inte är intresserade av partipolitik?

I riksdagsvalet 2014 röstade 83 procent av förstagångsväljarna. Trenden har varit att det blir vanligare att rösta ju äldre man blir, upp till ungefär 70 års ålder. Samtidigt röstar väljare som precis fyllt 18 år i större utsträckning än de som är några år äldre. Enligt Statistiska centralbyrån skiljer sig valdeltagandet bland förstagångsväljare mellan de som gått ett studieförberedande och de som gått ett yrkesförberedande program. Även föräldrarnas utbildningsnivå spelar roll. För att jämna ut dessa skillnader är det viktigt att unga kommer i kontakt med politik även utanför hemmet.

Genom Skolval har landets elever tillsammans med lärare haft ett konkret och enkelt sätt att engagera eleverna i politik. Men de politiska samtalen måste fortsätta även efter att valet är över. Både i och utanför skolan. Uppgiften att engagera unga ligger bland annat på politiker, media och skola. Men viktigare än att föreläsa och förklara är att väcka debatt och lyssna. De som vet bäst hur man engagerar unga politiskt är unga själva. Här kommer några förslag på hur vi kan stötta ungas politiska engagemang.

LÄS MER: Debatt: Vi måste börja prata om psykisk ohälsa nu

Politiken. Stötta ungas föreningsliv ekonomiskt och inkludera ungdomsorganisationer i beslutsfattande processer. Bredda partiernas rekrytering och uppmuntra fler unga företrädare.

Media. Lyft ungas röster och politiska engagemang. Belys det och sätt det i relation till vuxnas. Låt alltid unga få företräda sig själva. Främja ungas medieproduktion.

Skolan. Uppmuntra elevkåren eller elevrådet att arrangera politiska aktiviteter. Var inte rädd för att bjuda in politiska partier till skolan, även när det inte är valår. Prata om demokrati, tolerans gentemot andras åsikter och hur man på olika sätt kan kanalisera sina egna.

Framför allt: Lita på ungas förmåga att ta till sig politik. Vi har massvis med åsikter och vill vara med och påverka i frågor som berör oss. Ge oss det politiska utrymmet så kommer vi att ta det.

Lina Hultqvist,
Ordförande
Sveriges Elevkårer

Erik Nordlund,
Ordförande
Sveriges Elevråd

Desirée Widell,
Ordförande
Ung Media Sverige

Lina Elfvin,
Generalsekreterare
Europeiska Ungdomsparlamentet Sverige

 

Om debattörerna

• Sveriges Elevkårer grundades 1938 och är en branschorganisation för elevkårer på gymnasiet. De har 342 medlemsföreningar i Sverige.

• Sveriges Elevråd är en rikstäckande ideell organisation för elevkårer och elevråd på övre grundskolan. I dagsläget ansluter Sveriges Elevråd 9000 elever (2016) på grundskolan.

• Ung Media Sverige är ett ideellt riksförbund för unga som är intresserade av medieproduktion.

• Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige är en förening för unga, av unga, vars syfte är att skapa ett opartiskt och religiöst obundet forum där unga kan diskutera och debattera samhällsfrågor och få möjlighet att påverka beslutsfattare

Så gör du för att debattera i Metro

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om Skola