Barnboksförfattaren Peggy Parish inspirerades inte alls av sitt hembiträde i Kamerun när hon hittade på karaktären Amelia Bedelia. Ändå stod det så på Wikipedia – i över fem år. Viralgranskaren tar en titt på varför mångåriga bluffar på Wikipedia uppstår och blir kvar.

Montage/Wikipedia/EJ Dickson

Journalisten EJ Dickson beskriver själv händelsen i inlägget ”I accidentally started a Wikipedia hoax”.

Den 27 juli klev journalisten EJ Dickson ut ur duschen, och bestämde sig för att i väntan på att torka kolla vad som hände på Twitter. Det första hon såg var en ordvits om barnboksfiguren Amelia Bedelia, ett dråpligt hembiträde som ständigt missförstod arbetsgivarens befallningar.

I diskussionen som följde länkade någon annan till Wikipedia-sidan om Amelia Bedelia, och dess stycke om att karaktären inspirerats av ett hembiträde som författaren Peggy Parish haft som barn i Kamerun. Särskilt skulle Parish ha inspirerats av hembiträdets enorma samling av hattar.

Dickson kunde inte tro sina ögon.  Hon visste att hela stycket om Parish hembiträde och dennes hattar var falskt, rakt igenom påhittat. Hur visste hon det? Jo, det var nämligen hon själv som, för fem år sedan, hade skrivit in det i Wikipediaartikeln. På skämt. Medan hon var hög. 

I fem år och sex månader hade faktoiden om Amelia Bedelia fått ligga ostörd på Wikipedia, och den hade återtryckts i såväl taiwanesiska engelskaprofessorers läroplaner, böcker om judar och Jesus och ett oräkneligt antal blogginlägg och sajter. Till och med författaren Peggy Parishs egen brorson, Herman Parish, hade i en intervju nämnt det.

Det är i en artikel på sajten Daily Dot, med rubriken ”I accidentally started a Wikipedia hoax”, som Dickson beskriver denna händelse och dess följder. I sina försök att förstå hur påhittet kan ha legat kvar så länge vänder hon sig till Wikipediaredaktören Milowent, känd för sin expertis på nätbluffar. Han säger att hon förmodligen lyckades vara precis tillräckligt subtil i sitt påhitt – hade hon tagit i mer så hade det upptäckts.

Lennart Guldbrandsson, administratör på svenskspråkiga Wikipedia, håller med om att det är framför allt är de små och sannolika felaktigheterna, i de mer obskyra artiklarna, som blir kvar.

– Men även andra saker går att få in. Vi vet att folk litar betydligt mer på användare med konton (det finns tester på det), och allra helst när de varit aktiva länge. Vi har haft några sådana användare på svenskspråkiga Wikipedia, som har visat sig vara bråkmakare, säger han och fortsätter:

– Det finns några personer som återkommer då och då under nya namn, gör ett antal vettiga redigeringar, men sedan visar sina rätta jag. Vi blir allt bättre på att rota reda på dem, bland annat med hjälp av IP-kontrollanter.

►Svenska Wikipedia näst störst i världen

På engelskspråkiga Wikipedia finns det en lista över bluffar som funnits på Wikipedia. Den som hängde kvar längst utan att upptäckas handlade om Gaius Flavius Antoninus, en påhittad medbrottsling i mordet på Julius Caesar. I hela åtta år låg artikeln kvar obemärkt, tills användaren Oatley2112 upptäckte den i juli 2012.

Anmärkningsvärd var också den omfattande artikeln om konflikten i Becholim i Indien år 1640, en flera tusen tecken lång uppsats vars källor, efter fem och ett halvt år, visade sig vara helt påhittade.

– En av de mest kända incidenterna är den där journalisten John Seigenthaler påstods ha legat bakom mordet på JFK. Det var naturligtvis mycket allvarligt, säger Lennart Guldbrandsson och berättar att händelsen ledde till att det skapades regler på Wikipedia för hur artiklar om levande personer skulle behandlas.

– Eftersom det var levande personer som drabbades värst ifall någon klottrade där.

Nu har den felaktiga versionen av artikeln om Amelia Bedelia lagts till på listan över de mest långlevade historiska bluffarna på Wikipedia, på en hedrande sjuttondeplats. Med sin fem och ett halvt-åriga livslängd hamnar den över konflikten i Bicholim, men strax under det påhittade rockbandet Digital Lady från San Fransisco.

Och Lennart Guldbrandsson säger lugnande att antalet redigeringar på svenska Wikipedia är avsevärt lägre.

– Vi har faktiskt en man som bevakar i stort sett varenda redigering som görs (han låter såna som mig arbeta utan att kontrollera oss...). Han är pensionär och sitter mer än 8 timmar varje dag och gör många tusen redigeringar varje månad, säger han och länkar till användaren Ygers profilsida.

Redigeringen som EJ Dickson gjorde i artikeln om Amelia Bedelia kommer dock alltid finnas kvar att beskåda, fryst i ögonblicket då den gjordes. Själv har Dickson nu blivit temporärt avstängd från att redigera i Wikipedia – ett väl senkommet straff för en skämtsam förseelse som råkade bli så mycket mer omfattande än vad som var meningen.

”Det jag lärt mig av min oavsiktliga Wikipediabluff är inte att Wikipedia är opålitligt, utan att det finns så många människor som inte vet om det”, skriver hon. 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset