FN:s omdiskuterade migrationsramverk heter ”Global compact for safe, orderly and regular migration”.
FN:s omdiskuterade migrationsramverk heter ”Global compact for safe, orderly and regular migration”.

Under måndagen och tisdagen väntas FN:s globala migrationsramverk skrivas under på ett möte i Marrakech i Marocko. Men dokumentet är omtvistat och flera länder har hoppat av.

Vad handlar det om?

FN:s migrationsramverk, ”Global compact for safe, orderly and regular migration”, är ett dokument som blev färdigt i juli. Texten ska godkännas av en majoritet av medlemsländerna i Marrakesh i Marocko den 10 till 11 december och väntas senare formellt antas som en resolution av FN:s generalförsamling i New York.

De 23 målen i ramverket handlar bland annat om att motarbeta människosmuggling, hur migranter ska skyddas, hur de ska integreras i nya länder och hur man ska underlätta för dem att återvända och för ”gemensam förståelse, delat ansvar och ett enat syfte kring migration”.

Ramverket är inte rättsligt bindande och dokumentet slår fast att medlemsstaterna själva bestämmer över sin migrationspolitik.

Så svarar övergångsregeringen

Den svenska övergångsregeringen har lagt ut frågor och svar om ramverket på sin webbplats och betonar att nationell suveränitet på migrationsområdet är en grundprincip och att det finns ”fullt skydd för yttrandefriheten” i ramverket.

”Migrationsramverket är inte ett internationellt avtal och har därför ingen rättslig inverkan på nationella rättssystem. […] Migrationsramverket påverkar inte staters möjlighet att besluta om exempelvis uppehållstillstånd, viseringar och gränsfrågor. Samtidigt betonar migrationsramverket uttryckligen alla migranters mänskliga rättigheter”, skriver regeringen och betonar att det inte kommer tvinga fram förändringar i svensk lagstiftning:

”Migrationsramverket bekräftar staternas suveräna rätt att bestämma över sin nationella migrationspolitik och deras rätt att reglera migration inom deras jurisdiktion, i enlighet med internationell rätt”.

På frågan: Kommer migrationsramverket att minska yttrandefriheten? skriver regeringen:

”Nej. Mål nr 17 i migrationsramverket talar om vikten av evidensbaserat offentligt samtal och fullt skydd för yttrandefriheten. Det innebär bland annat att stater, i enlighet med internationell rätt, bör arbeta mot rasism och diskriminering av migranter”.

LÄS MER: Rykten och desinformation sprids om FN:s migrationsramverk

Vilka länder säger nej?

I slutet av oktober meddelade EU:s ordförandeland Österrike, med högerpopulistiska Frihetspartiet (FPÖ) i en koalitionsregering, att man säger nej till ramverket och menade att det handlar om viljan att försvara nationell suveränitet och att alltför stor generositet visas migranter.

Sedan följde andra EU-länder efter, i huvudsak länder där invandringskritiska högerpartier styr. I dagsläget har USA, Schweiz, Italien, Tjeckien, Bulgarien, Israel, Australien, Österrike, Ungern, Polen, Estland, Slovakien och Kroatien sagt nej till ramverket. ”Överenskommelsen misslyckas att på ett adekvat sätt skilja mellan personer som kommer in i Australien olagligt och de som kommer till Australien på rätt sätt”, skriver den australiensiska regeringen, som fått kritik av FN för att till sjöss stoppa och skicka tillbaka asylsökande, i ett uttalande enligt CNN.

Kritiker menar att länderna inte är med och tar ett gemensamt ansvar för en global fråga.

Rykten i sociala medier

I sociala medier har det spridits rykten om att ramverket skulle innebära att Sverige kommer att tvingas öppna sina gränser. I ramverket står det dock att man ”bekräftar staternas suveräna rätt att bestämma över sin nationella migrationspolitik och deras rätt att reglera migration inom deras jurisdiktion”.

– Det globala migrationsramverket är ett ickerättsligt bindande dokument. Det består av politiska åtaganden och exempel på åtgärder som stater kan genomföra om de så önskar, har Henry Mårtensson, på enheten för migrations- och asylpolitik på justitiedepartementet, sagt till Viralgranskaren.

Ett annat påstående som har framförts är att ”ingen negativ rapportering om invandringen kommer att tillåtas”. Det som står i ramverket är att man vill stoppa offentligt stöd till ”medier som systematiskt främjar intolerans, främlingsfientlighet, rasism och andra former av diskriminering mot migranter, med full respekt för mediernas frihet” och att yttrandefriheten ska skyddas.

– Citatet är taget ur sitt sammanhang som handlar om att inom ramen för yttrandefriheten stoppa statligt stöd till medieaktörer som systematiskt sprider ett budskap om intolerans, xenofobi, rasism och andra former av diskriminering riktat mot migranter. I stället bör stater verka för att fakta- och evidensbaserad information om migration sprids, har Henry Mårtensson sagt till Viralgranskaren.

Kritik i Sverige

Några som är kritiska till ramverket är Göteborgs-Postens ledarskribent Jenny Sonesson, Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson och Kristianstadsbladets ledarskribent Carolin Dahlman, som menar att det innehåller otydliga skrivningar som ger utrymme för tolkningar.

Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling har till Sveriges Radios “Medierna” sagt att punkten om offentligt stöd mot främlingsfientlighet i teorin låter bra men är svårare att genomföra i praktiken. Enligt honom riskerar det att leda till att “smakdomstolar” avgör vilka medier som lever upp till principerna, vilket enligt honom strider mot principen att staten inte ska påverka fria mediers publicering. Migrationsministerns statssekreterare Lars Westbratt säger till Expressen att mediepunkten bara en del av “en exempelsamling” som “man kan titta på och låta sig inspireras av” och att det kan handla om journalistutbildning.

Sverigedemokraterna har begärt en särskild riksdagsdebatt om ramverket.

Här finns FN:s ramverk i sin helhet.

Kommentera denna artikel

Vad tycker du? Här har du möjlighet att kommentera denna artikel. Vi på Metro vill ha en öppen dialog där de som deltar respekterar varandras åsikter. Alltså förväntar vi oss att du håller en schysst ton. Du kan framföra dina åsikter på ett civiliserat sätt även om du inte håller med om andras. Vi tror på dig!

Här kan du läsa hela vår kommentarspolicy.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset