Det går inte att besöka en offentlig toalett med en femkrona i nypan utan man måste behärska en modern mobiltelefon, skriver Sven Larsson.
Det går inte att besöka en offentlig toalett med en femkrona i nypan utan man måste behärska en modern mobiltelefon, skriver Sven Larsson.

De som hurtigt och entusiastiskt driver på digitaliseringen menar att den är oundviklig och problemen bara är en generationsfråga. Äldre och funktionsnedsatta är bara konservativa och ovilliga acceptera något nytt. Men det tyder på okunskap, skriver Sven Larsson, ordförande i föreningen Alzheimer Örebro.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Det händer mycket för att skapa ett samhälle tillgängligt även för dem med funktionsnedsättningar av olika slag. Modern teknologi betyder mycket för att underlätta för stora grupper. Universell formgivning i stället för individuellt anpassade lösningar förordas, det vill säga alla samhällsmiljöer ska utformas så att även personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i det offentliga livet. Det innebär till exempel föreskrifter om hissar, ramper, hörselslingor mm. Offentliga miljöer tillgänglighetsdeklareras och brister påtalas.
Allt detta är lovvärt. Men som ofta glömmer man en stor grupp: Personer med nedsatta kognitiva funktioner. Det gäller alltså personer med demenssjukdomar, sviter efter stroke och svåra hjärnskador med fler. Den digitala utvecklingen i samhället går rasande snabbt och påverkar många centrala samhällsfunktioner. Det medför att personer som inte klarar en dator och som inte kan gå in på nätet för att skaffa information eller få tjänster utförda ställs utanför, får ökat beroende av andra och mindre möjligheter att delta i samhällslivet. Tjänster man behöver blir alltmer svårtillgängliga och dyra. Det skapas ett digitalt utanförskap och ökande digitala klyftor.

LÄS MER: Vi har alla rätt till ett samhälle som fungerar

Några exempel: Kontanthantering och personliga betaltjänster försvinner från bankerna. Och de har hittills knappast visat någon förståelse för krav att kompensera för de svårforcerade digitala trappor som de bygger upp. Tågbiljetter och tidtabeller för tåg och buss blir svåråtkomliga. Det går inte att besöka en offentlig toalett med en femkrona i nypan utan man måste behärska en modern mobiltelefon. För att enkelt kunna ta del av viktig samhällsinformation från myndigheter måste man kunna hämta hem den från nätet. Man utestängs från nyheter i tidningar och TV, eftersom det hänvisas till nätupplagor som man inte klarar. Ändå betalar man samma prenumerationsavgift eller licensavgift.

De som hurtigt och entusiastiskt driver på digitaliseringen menar att den är oundviklig och problemen bara är en generationsfråga. Äldre och funktionsnedsatta är bara konservativa och ovilliga acceptera något nytt. Men det tyder på okunskap. Vid de nämnda sjukdomarna uppträder ofta ett symtom som kallas motorisk dyspraxi. Det innebär att praktiska aktiviter, som varit självklara tidigare, blir svåra eller omöjliga att utföra. Samma gamla tvättmaskin som använts i många år kan man plötsligt inte sköta. Hur välutbildad och vältränad att arbeta med dator man än är, blir även rutinmässiga funktioner efter hand omöjliga att klara.

LÄS MER: Stopp skolföräldrar, nu har ni gått över gränsen

Fortfarande under ett antal år kommer också stora grupper äldre utan funktionsnedsättning och som inte kan datorer, eller har råd till dem, att drabbas av utanförskapet.

Vi måste öka medvetenheten i samhället, i media, bland allmänhet, myndigheter och även i den samlade handikaprörelsen att den digitala utvecklingen kan bidra till att skapa utanförskap och göra samhället mindre tillgängligt för stora grupper. Utvecklingen är inte obönhörlig. Det centrala är: Sätt människan med sin förmåga och sina tillkortakommanden i centrum av digitaliseringen.

Sven Larsson, ordförande i föreningen Alzheimer Örebro

Om debattören

• 79 år.
•Läkare, specialist i socialmedicin med bakgrund som samhällsmedicinsk chef i Örebro läns landsting.
• Är engagerad i frågor om förebyggande och hälsofrämjande arbete och om prioriteringar i hälso- och sjukvården.
• Är numera ordförande i Alzheimer Örebro, en lokalförening för Örebro län inom den nationella organisationen Alzheimer Sverige.

LÄS MER: Mamma dog för att hon inte ansågs tillräckligt sjuk

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset