Kebaben du ätit i alla år innehöll inte kebabkött utan häst- eller fläskkött. Samma fusk finns inom handeln med läkemedel, menar läkemedelsexperten Magnus Jahnsson, aktuell med sin debutroman om branschens baksida.

Scanpix

Magnus Jahnsson.

Sedan några år tillbaka blir alla erbjudna billigare alternativ till den originalmedicin som skrivits ut på Apoteket. Vad många inte tänker på, eller känner till, är att distributionsvägarna för kopiorna blir längre och att risken för bedrägerier då ökar. 

Grogrunden är densamma som inom livsmedelsindustrin med de köttfuskskandaler som briserat i media den senaste tiden. Och det kan till och med vara samma kriminella nätverk som ligger bakom. Det menar  läkemedelsexperten Magnus Jahnsson, aktuell med sin debutroman "Sjukt begär".

– Det finns tydliga paralleller till köttskandalen. Med många ompackningar blir det svårare för myndigheterna att kontrollera. Eftersom marginalerna är små för dem som packar om och distribuerar läkemedlen blir lockelsen att tjäna pengar stor, säger han.

I romanen stjäls ett stort parti EU-subventionerat läkemedel, avsett för HIV-sjuka i Afrika. I stället packas det om, smugglas tillbaka till den europeiska marknaden där det säljs dyrt.  Efter att ha legat och stekt i Afrika har den verksamma molekylen brutits ner till narkotiska preparat, vilket ger medicinen oanade biverkningar. Boken bygger på en utredning om ett liknande fall, som Magnus Jahnsson jobbade i utkanten av under sin tid på europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, i London. 

EMA har bland annat till uppgift att kontrollera att tillverkning och distribution av läkemedel går rätt till. Men lagstiftningen mot förfalskade mediciner är trubbig, menar Magnus, vilket gör att fusket är svårt att komma åt. Dessutom blir straffen för dem som smugglar läkemedel betydligt mindre än för narkotikasmuggling. En ny lagstiftning är på gång, men den träder i kraft först om fem år.

– Allt tar sådan tid inom EU-byråkratin, Det räcker att någon räcker upp handen och säger att det behövs en utredning till så tar det ytterligare några år. Det var en av anledningarna till att jag tröttnade, säger Magnus Jahnsson.

I dag jobbar han i stället inom näringslivet, som chef på ett företag som säljer läkemedelsfabriker runt hela världen. Men åren på EMA har gjort honom mycket restriktiv när det gäller att själv äta mediciner.

– Jag undviker det, men om jag ändå måste så väljer jag originalläkemedlet, säger han. 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset