Den 43-åriga mannen har ett långt amfetaminbruk bakom sig. Han tycker att folkhälsoministern Gabriel Wikström, S, och hans föregångare har misslyckats.
Den 43-åriga mannen har ett långt amfetaminbruk bakom sig. Han tycker att folkhälsoministern Gabriel Wikström, S, och hans föregångare har misslyckats.

Narkotikadöden ökar år för år och är i dag nästan fyra gånger högre än trafikdöden. Den politiska drömmen om ett narkotikafritt samhälle är kanske längre bort än någonsin. Vi har pratat med dem det handlar om för att söka svar på varför narkotikadödligheten i Sverige är näst högst i EU.

En anslagstavla med små molnformade pappersbitar står lutad mot väggen. Varje pappersbit pryds av ett namn. Ett namn på en människa som inte finns med oss längre och vars liv i många fall släckts av droger.

I kretsen runt Stockholms brukarförening är dödsfall vardag. Hit kommer människor som brukar narkotika för att få rena sprutor, få stöd eller bara ta det lugnt med en kopp kaffe och en macka.

– Det finns inga måsten här, säger en 43-årig man som står och röker utanför porten.

LÄS MER: Livet handlade om att fixa pengar till droger: ”Det var ett heltidsjobb”

Han började med droger i början av nittiotalet. Sedan dess har livet gått upp och ner som för alla andra, men dalarna har varit väldigt mörka och djupa. Ett 25-årigt amfetaminbruk har satt sina spår.

– Jag har varit hemlös de senaste åren. Just nu har jag en husvagn, det är någorlunda i alla fall. Annars har det varit portuppgångar, nattbussar eller hemma hos polare.

Han är kritisk till den svenska narkotikapolitiken som han menar skuldbelägger narkotikaanvändare och driver dem in i misär och utanförskap. Han är inte ensam om sin åsikt.

Anslagstavlan fylls med namn på de som har gått bort i kretsen runt Stockholms brukarförening.

Metro har i en unik undersökning låtit människorna det handlar om ge sin syn på saken. De man ofta talar om, men sällan med. 25 personer med ett pågående eller tidigare narkotikabruk har svarat på vår enkät.

Så här svarade några av dem på frågan: Hur tycker du att andra människor i samhället bemöter dig?

”Som om jag inte vore värd någonting alls.”
Kvinna, 29, hemlös. Använder: amfetamin, cannabis och piller i alla former.

”Man blir sedd för den man var. Alltid förknippad med mitt missbruk.”
Kvinna, 46, försökslägenhet. Har slutat med: amfetamin.

”Som en ligist och mindre värd människa.”
Man, 59, bostadslös. Använder: amfetamin, gräs och alkohol.

”De tittar snett och gör anonyma anmälningar utan grund. Vi blir inte tagna på allvar.”
Man 39, bor hos mamma. Använder: amfetamin, benzo och heroin.

Faktum är att de som dör av droger i Sverige ökar kraftigt. Under 2015 avled 949 personer till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftning, enligt Socialstyrelsens statistik. Att jämföra med de ungefär 260 personer som dör i trafiken varje år.

LÄS MER: Norges statsminister vill avkriminalisera narkotika – här är allt du behöver veta

EU:s narkotikabyrå EMCDDA har gått ut med att Sverige har näst högst narkotikadödlighet i unionen, bara Estland är värre. Flera forskare och experter menar dock att det inte går att jämföra mellan olika länder eftersom det kan finnas stora skillnader i vad som rapporteras som narkotikarelaterade dödsfall. Andra menar att det bara är bortförklaringar.

Men en sak är de alla överens om: narkotikan skördar alldeles för många liv.

Nya och använda sprutkit. Sprututbyte är en metod för att minska smittspridning.

Varför har det blivit så här och hur ska vi få ner narkotikadödligheten i Sverige? Läkare, forskare, Socialstyrelsen och folk på ideella föreningar har alla sina egna lösningar. Det är en infekterad fråga.

Vi ställde frågan till dem det handlar om: Fler och fler dör av narkotika, varför tror du att det har blivit så?

”Sveriges syn på narkotika är helt fel. Avkriminalisera droger, fler sprututbyten, hjälp dem som vill ha hjälp.”
Man, 21, bor hos föräldrarna. Använder: heroin och benzo.

”Därför att samhället nekar oss behandlingar. Om de som får behandling strular till det, vilket ingår i sjukdomsbilden, så blir de utskrivna. Paradoxalt.”
Man, 37, kommunlägenhet. Använder: heroin och andra opiater samt benzo ibland.

”Mycket syntetmedel i omlopp och billigt skitigt heroin. Dagens unga måste förstå att metadon och subutex är likvärdigt med heroin.”
Man, 52, behandlingshem. Använder: amfetamin, benzo och alkohol.

”På grund av kriminaliseringen av till exempel cannabis röker folk syntetiskt gift för att inte åka fast i urinprov, då dessa syntetiska droger är svåra att dosera är det fler som dör.”
Man, 33, lösdrivare. Använder: heroin och mycket annat.

LÄS MER: Erik köper droger på nätet: Klart det finns ett visst mått av nervositet

Den svenska nolltoleranspolitiken mot narkotika har luckrats upp de senaste åren. Metadonprogram utvidgas, det finns fler sprututbyten och läkemedel mot överdoser utreds. Det mesta tyder på att vi går mot en mer skadebegränsande narkotikapolitisk hållning. Något som folkhälsominister Gabriel Wikström, S, håller med om.

– Ja, det tycker jag. En politik som faktiskt bygger på den kunskap och erfarenhet som vi har i dag, säger ministern.

Gabriel Wikström, S, tror inte på en avkriminalisering gällande eget bruk.

Regeringen har beordrat Socialstyrelsen att ta fram en nationell åtgärdsplan som ska redovisas under våren. Målet är att färre ska dö av droger.

– Att minska narkotikadödligheten är högt prioriterat för regeringen. Men det här är en komplex fråga där det inte bara finns en lösning, säger Gabriel Wikström.

I vår enkätundersökning var det flera som ansåg att en avkriminalisering av eget bruk skulle göra deras situation bättre och i förlängningen minska narkotikadödligheten. Men de får inte medhåll av folkhälsoministern.

– Det är en alltför stor förenkling. Syftet med kriminaliseringen är att sända en tydlig signal om att narkotika inte är accepterat i samhället och ge polisen förutsättningar för till exempel kroppsvisitering eller drogtester. Men vi måste också kombinera detta med bra tillgång till vård och stöd, säger Gabriel Wikström.

LÄS MER: Drogerna flödar på ett hemligt internet – nästan omöjligt att stoppa

Niklas Eklund jobbar på Stockholms brukarförening. Han är aktuell med boken ”Dogmer som dödar”, som handlar om den svenska narkotikapolitiken, tillsammans med bland andra Mikaela Hildebrand.

Tre omdebatterade narkotikafrågor

Sprututbyte

Sveriges narkotikapolitik har tidigare fått tung kritik av FN-kontoret för mänskliga rättigheter. En anledning var att sprututbyte endast är delvis infört runt om i landet.
Argument för sprututbyte är att det minskar smittspridning bland brukare samt att vården får kontakt med dessa människor. Men det går inte helt ihop med den nolltoleranspolitik mot narkotika som har funnits i Sverige. En politisk syn som dock kan vara på väg att luckras upp.
I början av året beslutade riksdagen att kommunernas vetorätt skulle slopas. Kommuner kan inte längre neka sprututbyte om landstinget sagt ja.

Avkriminalisering

Sveriges nolltoleranspolitik mot narkotika har inneburit att all användning av illegala droger är straffbart. Flera länder runt om i världen har dock valt att avkriminalisera eget bruk, vilket inte är samma sak som att legalisera droger. Senaste utspelet kommer från Norge där statsministern Erna Solbergs parti Høyre meddelade att de jobbar för en avkriminalisering. Eget bruk och innehav ska inte längre vara straffbart och de vill på så vis flytta problematiken från rättsväsendet till sjukvården.
Folkhälsominister Gabriel Wikström, S, har vid flera tillfällen varit tydlig med att en avkriminalisering inte är aktuell i Sverige. Samtidigt har den restriktiva narkotikapolitiken fått ge vika på flera punkter de senaste åren och i takt med att fler länder väljer avkriminaliseringens väg kan trycket öka på Sverige.

Naloxon

Naloxon är ett preparat som kan motverka överdoser av heroin och andra opioider, det kan rädda liv. Läkemedlet tas som nässprej.
Naloxon har funnits länge i Sverige – men endast inom sjukvården. Många har höjt sina röster för ett naloxonprogram, där motgiftet skulle delas ut i brukarkretsar för att minska antalet dödsfall. Men Läkemedelsverket sa nej.
Efter att avslaget kritiserades från flera håll bytte regeringen linje och meddelade att man ville snabbutreda preparatet – som redan används i våra grannländer. Folkhälsominister Gabriel Wikström, S, har sagt att de så snabbt som möjligt ska försöka få ut läkemedlet bland personer i missbruk.

Riksdagspartiernas narkotikapolitik

Moderaterna: De står bakom en restriktiv narkotikapolitik och vill ha ett narkotikafritt samhälle.

Liberalerna: De vill bekämpa narkotika i alla led och vill skärpa straffen för dem som tjänar pengar på andras missbruk.

Centerpartiet: Vill att sprututbyte ska finnas tillgängligt i alla delar av landet och att sjukvården tar över ansvaret för missbruksvården.

Kristdemokraterna: De vill ha ett narkotikafritt samhälle och arbetar för att stoppa alla tendenser till drogliberalisering.

Vänsterpartiet: Enda riksdagspartiet som vill avkriminalisera narkotika för eget bruk. Men de vill inte att illegala droger legaliseras. Tillverkning, försäljning och innehav ska fortsatt vara olagligt.

Socialdemokraterna: Arbetar för ett samhälle fritt från narkotika. Vill förbättra missbruksvården på flera punkter.

Miljöpartiet: Vill ha ett narkotikafritt samhälle eftersom missbruk orsakar samhället enorma kostnader. De är för fler sprututbytesprogram och avvänjning med medicinering.

Sverigedemokraterna: Står upp för en restriktiv politik gentemot droger och alkohol. Eftersom droghandeln gynnar organiserad kriminalitet vill de ha höga straff i avskräckande syfte.

Källa: Uppgifterna hämtade från partiernas sajter

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset