Bilder är mäktiga verktyg. Det vet reklammakare och det vet propagandaspridare, därför används bilder ofta för att påverka vår syn på verkligheten. Idag tittar vi närmare på de ideologiskt drivna spridarna av falska påståenden i vår serie av utdrag ur boken ”Viralgranskarens handbok – källkritik och självförsvar på nätet”.

Hösten 2016 spreds en bild av en äldre dam på Facebook. På bilden höll hon upp två fingrar i ett V-tecken och log milt in i kameran. Det här är Selma, 90 år, skrev mannen som lagt upp bilden. Han berättade att Selma hela sitt liv tagit hand om andra och aldrig varit någon till last. Nu bodde hennes demenssjuke man på hem och Selma tvingades till följd av det leva på småslantar. Selma fick ingen hjälp av socialen eftersom paret haft pensioner som skulle ha räckt till över tid, enligt mannen.

Det fanns tre problem med inlägget om Selma. För det första fanns hon inte på riktigt, fotot av den gamla damen var stulet. För det andra fanns det flera orimligheter i beskrivningen av Selmas situation. Det fick vi på Viralgranskaren veta när vi kontaktade Pensionsmyndigheten. Myndigheten hälsade att den som byggt exemplet inte verkat räkna med olika typer av stöd som finns för äldre som har svårt att klara ekonomin, till exempel bostadstillägg. För det tredje hade mannen som skrivit inlägget ett fejkat Facebook-konto. Han (eller hon) stängde raskt ner kontot när historien om Selma blev ifrågasatt, men då hade tiotusentals personer hunnit dela inlägget.

LÄS MER: Nej, det här är inte en 90-årig fattig pensionär som heter Selma

Vem föreställde då bilden av den svenska pensionären Selma egentligen? Jo, en kvinna som hette Betty Jo Simpson från Kentucky i USA, kanske mer känd på Instagram som Grandma Betty. I slutet av livet började Betty, då i 80-årsåldern, berätta om sitt liv och lägga ut bilder på Instagram och på några månader hade hon fått kring 750 000 följare. Betty dog i lungcancer 2014. Ett år senare lade hennes anhöriga ut just bilden där hon gör V-tecknet och skrev hur mycket de älskade och saknade henne. Den bilden valde bluffmakaren att sno och utnyttja för sina egna syften.

Många reagerade upprört över Selmas situation, tills dess att de fick veta att hon inte fanns på riktigt. Men för en del läsare spelade det ingen roll att Selma var påhittad, det sade ändå någonting om verkligheten, enligt dem.

Ett år senare inträffade en mycket snarlik historia som vi rapporterade om på Viralgranskaren. En man delade en bild på en äldre kvinna med blåmärken i hela ansiktet och skrev: ”Stina 85 år blev misshandlad och rånad av tre asylinvandrare i Jordbro utanför Stockholm”. Men alltihop var en lögn och kvinnan på bilden var avliden sedan en tid tillbaka.

Bilden var stulen ur en tidningsartikel i Söderhamns-Kuriren från 2014 om en 95-åring som trillat och slagit sig på ett äldreboende. Den artikeln beskrev alltså en helt annan upprörande historia. Kvinnans anhöriga berättade att hon försökt ta sig till toaletten själv. Dels ville 95-åringen inte vara till besvär för personalen som hade mycket att göra och dels var hon orolig för att kissa på sig då det ibland kunde dröja innan hon kunde få hjälp.

LÄS MER: Nej, Ikea har inte gjort en regnbågskudde som heter Putin

På bilden har kvinnan stora blåa och gula märken i ansiktet. Att det handlade om fallskador och inte överfall framgick alltså inte i den rasistiska propagandakontext som bilden sedan hamnade i.

– Vi blev jätteledsna och förbannade. Det här är så långt ifrån vad mamma stod för. Hon stod för alla likas värde, sade 95-åringens dotter till Aftonbladet.

Bilden fick över tusen delningar innan mannen blev påkommen och tog ner den. Han var i 50-årsåldern, bosatt i södra Sverige, och mycket ångerfull när tidningen Ljusdals-Posten nådde honom några dagar senare. Han påstod då att han själv hittat bilden på Twitter och delat vidare.

– Jag ångrar mig som fan. Jag vet inte hur jag ska gottgöra det, sade han och ville be om ursäkt till kvinnans familj.

Men påståendet att han bara hittat bilden och spridit den vidare tappade i trovärdighet när det visade sig att mannen på sin Facebook-sida haft samma bild ett år tidigare. Då spred han fotot med ett annat påstående, att det föreställde Anna, 87 år, från Stigtomta som för andra gången på ett år skulle ha blivit misshandlad av ”hitresta rumänska romer”. I intervjun medgav mannen att han ville förmedla ”invandringskritiska” budskap. Mannen berättade att han delade saker på Facebook på grund av att han var pensionär och hade inget annat att göra på dagarna.

Vi på Viralgranskaren får många tips om möjliga granskningar av politiskt laddade påståenden. Där ser vi alltifrån småmissar i noggrannhet till hårdvinklingar och väldiga överdrifter. Någonstans går den här hederlighetens gräns och om man utelämnar relevant information eller skruvar för mycket på sanningen så blir påståenden till slut missvisande. Var den gränsen går exakt måste avgöras från fall till fall.

Falska påståenden om Sverige som snabbt skulle spruckit här på hemmaplan kan få ett stort genomslag ute i världen. Ibland beror det på att de delas av Twitter-kändisar som slarvar eller är ointresserade av att kolla upp fakta. Att Sverige nu officiellt övergår till sextimmars-arbetsdagar var en nyhet som spreds hösten 2016 genom ett videoklipp från en klickjagande sajt registrerad i Montenegro. Personerna bakom sajten måste ha varit väldigt nöjda med genomslaget av sin påhittade historia – videon fick över 34 miljoner visningar.

LÄS MER: Nej, SVT har inte sänt barnprogram som hyllar IS

En del tycker att Sverige är ett paradis där allt är bra och alla är jämställda, för andra är vi ett varnande exempel för hur det kan gå om man tar emot flyktingar. ”Sweden enjoys its warm embrace of those looking for a better life…” (”Sverige åtnjuter värmen från de som söker ett bättre liv…”), skrev till exempel filmstjärnan James Woods spydigt hösten 2015 om en bild där en man spottar på en blond kvinna. Men bilden hade inget med flyktinginvandring eller Sverige att göra utan var tagen vid protester utanför en festsammankomst för högerextrema i Österrike ett och ett halvt år tidigare. Den spottande mannen var en aggressiv demonstrant och kvinnan var en av festdeltagarna.

I många fall är de som sprider politiskt laddade påståenden opportunister som egentligen bara är ute efter att tjäna pengar. De kan ta olika politiska sidors parti och byta när det passar. Ett par veckor in i Donald Trumps presidentskap märkte till exempel experter och medieanalytiker i USA ett intressant skifte. Tidigare under hösten hade fejkhistorier med Trumpvänligt tema, eller kanske rättare sagt som skadade Hillary Clinton, varit mest populära. Men i februari 2017 började man märka av hur fejksajterna svängde om och började rikta in sig på den liberala vänstern, bland annat med historier som skulle visa hur korkad eller dålig Donald Trump var.

För många är att gilla eller dela något på Facebook ett sätt att visa sin identitet, att visa upp för andra vem man är. Kommer man in i miljöer där människor redan har en bestämd uppfattning om hur saker ligger till är det stor risk att folk okritiskt tar till sig uppgifter utan att kontrollera dem först.

LÄS MER: Nej, det här är inte ett svenskt offer för en brutal gruppvåldtäkt

Det finns nämligen en välkänd psykologisk mekanism som gör att vi gärna tar in den information som bekräftar det vi redan tycker. Hjärnan letar efter stöd för våra förutfattade meningar och dessutom verkar vi sortera bort information som talar emot det vi tror. På engelska heter mekanismen confirmation bias och på svenska konfirmeringsbias, eller bekräftelsebias. Bias betyder ungefär bristande neutralitet eller slagsida. Du driver iväg åt ett håll. Det här är effekter som uppstår oavsett om du är höger- eller vänsterorienterad. Om du vill att verkligheten ska se ut på ett visst sätt så är du mindre kritisk när det dyker upp bluffar som går i linje med vad du redan tror på.

Det finns alltså skäl att kontrollera uppgifter extra noga när de används för att piska upp arga stämningar runt politiska frågor. Poängen är inte att bli politiskt neutral, poängen är att ha så korrekt underlag som möjligt när du ska delta i samhällsdebatten.

LÄS MER: Alla källor och referenser i Viralgranskarens handbok

 

Viralgranskarens handbok

Viralgranskaren är en avdelning på Metro som granskar påståenden som får stor spridning i sociala medier. Vi har tidigare lanserat Källkritikens dag 13 mars och skapat skolmaterial om källkritik på nätet. I år släppte vi boken ”Viralgranskarens handbok – källkritik och självförsvar på nätet” för att visa hur den svenska fejkarenan vuxit fram. Vi publicerar nu sex utdrag ur boken där vi går igenom olika typer av motiv bakom falska påståenden på nätet. Det här en bearbetad och nedkortad del av kapitlet om ideologiskt motiverade spridare av falska påståenden.

Är du intresserad av att läsa hela boken? ”Viralgranskarens handbok : källkritik och självförsvar på nätet” finns att köpa här!

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset