Förtroendet för mediers rapportering om invandring har diskuterats mycket på sistone, bland annat togs ämnet upp i måndagens Aktuellt.
Förtroendet för mediers rapportering om invandring har diskuterats mycket på sistone, bland annat togs ämnet upp i måndagens Aktuellt.

I ena ringhörnan, kvinnan med den raka högern, Marie Söderqvist. I den andra, mannen med vänsterkroken, Göran Greider. Veckans ämne är mediers rapportering om migration.

Veckans fråga: Klarar medierna att rapportera sakligt om invandringen?

En ny mätning från SOM-institutet visar att många misstror mediernas bevakning om invandring. 54 procent håller helt eller delvis med i påståendet att svenska medier inte säger hela sanningen om samhällsproblem förknippade till invandringen. 33 procent av svenskarna uppger att de har mycket litet eller ganska litet förtroende för rapporteringen om invandring. Drygt 1 600 personer svarade på frågorna i SOM-institutets studie, som beställts av Institutet för mediestudier.

Marie Söderqvist: Svenskar är smarta nog att kunna ta del av en traditionell journalistik!

Göteborgs universitet mäter i så kallade SOM-rapporter medborgarnas förtroende för en rad samhällsfunktioner. Svenskar är generellt ett tillitsfullt folk. Vi tror på banker, kungahus och medier. Eller vi har gjort det fram till nu iallafall. Vi tror fortfarande ganska mycket på medierna, med ett stort undantag: rapporteringen om invandring. Den senaste SOM-rapporten fick stor uppmärksamhet för att den visade att en tredjedel av de tillfrågade tror lite, eller mycket lite, på nyheter om invandring.

Men redan i SOM-undersökningen från 2015 kunde man läsa att över hälften av alla svenskar ”instämmer helt eller delvis i att medierna inte säger sanningen om samhällsproblem förknippade med invandring.” Skälet till att människor inte riktigt tror på vad som sägs om invandring beror förstås på att många människor i sin vardag möter något annat än det som rapporteras i Ekot eller i Nyheterna. Det har lett till att det skapats en parallell nyhetsrapportering där allt fokus är på brott och problem invandring kan medföra. Skälet till de traditionella mediernas sätt att beskriva verkligheten är en vilja att skapa förståelse och undvika att skapa främlingsfientlighet. Men i själva verket har man bidragit till framväxten av den andra ensidiga ”alternativa verkligheten” som bara är ett knapptryck bort.

Jag tror att svenskar är tillräckligt smarta för att kunna ta del av en traditionell journalistik som beskriver de påfrestningar stor invandring utsätter ett välfärdssamhälle för och ändå tycka att utsatta människor ska kunna komma hit. Man kan, trots insikten om problem ha en liberal syn på invandring.

Marie Söderqvist

• Ålder: 49 år.

• Bor: Enebyberg.

• Gör: Skribent, konsult.

• Har gjort: Förbundsdirektör på Livsmedels­företagen, vd på United Minds, krönikör Expressen, ledarskribent Svenska Dagbladet.

• Politisk hållning: Borgerlig

Göran Greider: Att förtroendet för medierna rasar är en myt!

Det har blivit något av en modern myt att förtroendet för medierna rasar. Och inte bara det: Denna myt bärs oftast upp av en högerextrem politisk agenda, i Sverige och i västvärlden i stort. I själva verket visar mätningar att förtroendet för svenska medier är relativt stabilt över tiden – det som hänt är att frågan politiserats våldsamt plus att många ungdomar hellre vänder sig till sociala medier än läser gammelmedia. (Själv älskar jag gammelmedia).

När SD klev fram i offentligheten och blev stort fick myten om att medierna mörkar konsekvenserna av invandring och flyktingmottagande en helt ny kraft. SD-politiker har till och med gått till attack mot SMHIs väderlekstjänst, för att de anser att SMHI sprider propaganda om klimathotet!

Visst finns mycket att invända mot mediernas rapportering om invandringen. Mediekritik är nödvändigt i en era där medier har så stort inflytande över oss. Men mediernas huvudproblem är att de domineras av medelklass i storstäderna. Upplopp i förorter omstöps av medelklassjournalister gärna till utpräglat etniska konflikter, trots att det oftast handlar om gamla vanliga klassproblem: arbetslöshet, fattigdom, dåliga skolor.

När den stora flyktingvågen nådde Sverige och kulminerade sommaren och hösten 2015 kom allt fokus i medierna på de nödställda. Helt naturligt, och helt rätt. Men utrymmet krympte samtidigt för den nödvändiga diskussionen om hur stort flyktingmottagande ett litet land klarar på lång sikt. De som oroade sig och ställde upp på regeringens åtstramning – jag hörde till slut till dem – riskerade att stämplas som främlingsfientliga.

Göran Greider

• Ålder: 57 år.

• Bor: Årsta och Dala-Floda.

• Gör: Skribent, chefredaktör på Dala­-Demokraten.

• Har gjort: Medgrundare till tidskriften TLM, skrivit flera böcker.

• Politisk hållning: Socialdemokrat.

LÄS MER: Duellen: Är det rätt av regeringen att höja bankavgiften?

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset