45 procent tycker att sjukvården är den viktigaste frågan som politikerna borde ta tag i. Det enligt den senaste YouGov-undersökningen som gjorts på uppdrag av Metro. Men nöten att knäcka är hur välfärden framöver ska finansieras. Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, kommer pengarna och arbetskraften helt enkelt inte att räcka till. Metro har med hjälp av flera ekonomer rankat de viktigaste orsakerna till vad som ligger bakom resursbristen.

1. Sveriges befolkning ökar rekordsnabbt. Förra året ökade Sveriges befolkning med 144 000 personer. Det är den största ökningen sedan 1861, och de kommande tio åren beräknas vi öka med ytterligare 1 050 000 invånare. Det innebär också att behovet av välfärdstjänster ökar snabbare än någonsin. Om inga åtgärder vidtas kommer gapet mellan intäkter och kostnader uppgå till 59 miljarder kronor 2021, varnar Sveriges kommuner och landsting, SKL.

– Kommunerna har höjt sina skattesatser, men det räcker inte om man vill behålla den nuvarande standarden med samma personaltäthet. Och behovet kommer fortsätta öka de närmsta åren, säger Harry Flam, professor i internationell ekonomi och ordförande i Finanspolitiska rådet.

 2. Fler yngre och äldre. Den största utmaningen är dock sammansättningen av befolkningsökningen. Befolkningen växer extra snabbt i yngre och äldre åldrar – grupper som har ett särskilt stort behov av skola, sjukvård och äldreomsorg. Samtidigt krymper gruppen inrikes födda personer i arbetsför ålder som bidrar till systemet genom att betala skatt.

– Hade det inte varit för den höga nivån av migranter och flyktingar som tagit sig till Sverige de senaste åren, hade underskottet på arbetskraft varit ännu större, säger Annika Wallenskog, biträdande chefsekonom på SKL.

3. Ställer högre krav – som också kostar mer. Kostnaderna för välfärden har ökat med 70 procent i fasta priser sedan 1980-talet, enligt SKL. Men detta kan inte bara förklaras av att vi blivit fler – under samma period ökade befolkningen ju bara med 20 procent. Istället beror kostnadsutvecklingen till stor del också på att vi med tiden ställer högre krav. Idag kan vi bota och behandla fler sjukdomar och sjukvården blir mer avancerad för varje år som går – men med detta kommer också en högre nota.

–  Ju rikare vi blir desto mer vill vi konsumera i allmänhet – och det gäller också välfärdstjänster. Vi vill ha en högre nivå på äldreomsorgen, bättre behandlingar och finare skolor, säger Eva Mörk, professor i offentlig ekonomi vid nationalekonomiska institutionen på Uppsala universitet.

 4. Kompetensbrist och hög sjukfrånvaro. Polis, skola och vård har svårt att få tag på och behålla utbildad personal – och sjukfrånvaron i kommuner och landsting gör inte saken bättre. Enligt beräkningar från SKL genererade den sjukfrånvaro i kommunerna som varade längre än 30 dagar ett bortfall av personal  motsvarande drygt 28 000 årsarbetare 2016.

 5. Svårare att effektivisera. Mobiltelefoner, kylskåp och kläder blir allt billigare att producera. Det på grund av den tekniska utvecklingen som gör att industrierna kan tillverka fler varor för samma peng. Men i skola och sjukvård är det svårare att effektivisera på samma sätt då verksamheterna till största del består av personalkostnader – vilka dessutom ökar i takt med löneutvecklingen.

– Säg att en doktorstimme kostade 500 kronor för 20 år sedan och att det samtidigt kostade 200 kronor att tillverka en brödrost. Idag kanske en doktorstimme kostar 1000 kronor – men brödrosten kostar fortfarande bara 200 kronor, säger Harry Flam.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset