Stora drönare, som denna vid en utbildning på skånska Ljungbyhed, är en vink om att eldrivna flygplan för en handfull passagerare kan bli en viktig del av transportsystemet.
Stora drönare, som denna vid en utbildning på skånska Ljungbyhed, är en vink om att eldrivna flygplan för en handfull passagerare kan bli en viktig del av transportsystemet.
Flygtrafik TT

Eldrivet, obemannat flyg kan i framtiden bli ett bekvämt sätt att resa på korta och medellånga distanser. Vi kan också vänta oss många drönare med olika uppdrag utan passagerare. Men regleringen av luftrummet måste hänga med.

När Charles Lindbergh gjorde den första soloflygningen nonstop över Atlanten 1927 var det en stor nyhet. Hundra år senare, 2027, kan det vara möjligt att göra samma flygning med ett eldrivet plan.

Om man satsar skulle det gå, tror Mauritz Andersson, teknikforskare vid Uppsala universitet.

Han talade vid ett välbesökt seminarium på konferensen Transportforum i Linköping, och tog själv upp Lindbergh-jubileet som en morot för tanken.

På sikt måste vi hitta ett sätt att flyga utan att göra utsläpp av koldioxid, säger Andersson bestämt.

Elbilar driver på

Eldrivna flygplan drivs med litiumbatterier, liknande dem som finns i elbilar.

Det finns en stor marknad för att hitta nya typer av batterier, tack vare utvecklingen av elbilar. Litium är ett de vanligaste grundämnena vi har. Men det ligger utspätt, så frågan är hur det ska utvinnas, säger Mauritz Andersson.

Att göra eldrivna långflygningar till vardags ligger långt borta i tiden. Men på kortare avstånd är eldrivna plan snart en möjlighet.

På lite sikt kan man också förutsätta att planen kommer att köras utan pilot, men med passagerare. Obemannat, är termen i flygbranschen. Som en drönare alltså.

Annars måste piloten ha någon sorts licens, påpekar Mauritz Andersson.

Inte krocksäkert

Ett eldrivet flygplan kan förbruka mindre energi än elbil, bland annat för att det är lätt.

Planet behöver inte byggas för att klara en krock. Man vill ju inte att planet ska krocka alls, och har andra säkerhetssystem för det, påpekar Mauritz Andersson.

Teknikens utveckling talar också för att drönare, utan passagerare, kan få många uppdrag i framtiden.

Drönare kan bli en företeelse som präglar samhället, tror Jan Berglöf, trafikstrateg på Region Örebro.

Pizzabud?

Inspektioner av broar och vindkraftverk, och transporter av hjärtstartare till akut sjuka, är några användningar han nämner.

För att inte tala om transporter av varor, kanske pizza, till hushållen. Men för att det ska fungera krävs nya bestämmelser om luftrummet och hur det övervakas.

Det blir flygledning på annan nivå än idag, säger Jonas Lundberg, biträdande professor i informationsdesign på Linköpings universitet.
Man säger inte åt någon att svänga, men kanske att en flygning måste vänta för att luftrummet är fullt.
Stora drönare, som denna vid en utbildning på skånska Ljungbyhed, är en vink om att eldrivna flygplan för en handfull passagerare kan bli en viktig del av transportsystemet.
Stora drönare, som denna vid en utbildning på skånska Ljungbyhed, är en vink om att eldrivna flygplan för en handfull passagerare kan bli en viktig del av transportsystemet.
1927 flög den svenskättade amerikanen Charles Lindbergh ensam över Atlanten på 33 timmar utan mellanlandning. 100 år senare kan det vara möjligt att göra samma flygning med ett eldrivet flygplan.
1927 flög den svenskättade amerikanen Charles Lindbergh ensam över Atlanten på 33 timmar utan mellanlandning. 100 år senare kan det vara möjligt att göra samma flygning med ett eldrivet flygplan.
På sikt måste vi hitta ett sätt att flyga utan att göra utsläpp av koldioxid.

Mauritz Andersson, teknikforskare vid Uppsala universitet.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset