Felicia Sjöstrand, 16, studerar bageri och konditori. Hon gillar inte att skolor försöker locka till sig elever med hjälp av saker. – Många väljer fel på grund av det, säger hon.
Felicia Sjöstrand, 16, studerar bageri och konditori. Hon gillar inte att skolor försöker locka till sig elever med hjälp av saker. – Många väljer fel på grund av det, säger hon.

Gratis resor, biobiljetter, datorer till alla. I dag satsar gymnasieskolorna alltmer pengar på marknadsföring och reklam. Nu ser Skolverket en fara i att elever väljer gymnasium på utlovade förmåner i stället för att titta på utbildningens innehåll och kvalitet.

Gymnasieskolorna blir alltmer påhittiga i sin marknadsföring. 

I takt med att konkurrensen om elever har ökat inom gymnasieskolan visar olika studier att kommuner och skolor satsar alltmer på reklam. 

En del skolor lägger flera miljoner kronor på annonser, enligt undersökningar. Det gäller både kommunala och fristående skolor i hela landet.

I början av 1990-talet infördes skolval, och speciellt under 2000-talet har antalet gymnasieskolor ökat snabbt. 

– Det växande antalet gymnasieskolor och det faktum att unga kan välja gymnasieutbildning utanför den egna kommunen har betytt mycket för att göra marknadsföringen mer intensiv, säger Lisbeth Lundahl, professor vid Umeå universitet.

I hennes projekt ”Gymnasiet som marknad” har hon sett flera konsekvenser med att skolorna tvingas tävla om eleverna. Dels kostar den arbetstid för all inblandad skolpersonal att marknadsföra sin skola, dels riskerar elever att göra sina gymnasieval på fel­aktiga grunder.

– För eleverna framstår skolor ibland som närmast desperata, säger Lisbeth Lundahl.

När Felicia Sjöstrand, 16, skulle välja gymnasium lockade hennes blivande skola med en apu-resa utom­lands för praktik.

– Men jag tycker det är dåligt att skolor ska behöva locka elever till sig med olika saker, det är nog många som väljer fel på grund av det, säger hon.

Skolverket ser också en fara i att elever gör gymnasieval med utgångspunkt i marknadsföring och utlovade förmåner, snarare än att titta på utbildningens innehåll och kvalitet. 

– En annan viktig fråga är förstås vilken betydelse det får för utbildningens kvalitet om skolorna lägger alltmer resurser på marknadsföring, säger Jenny Kallstenius, undervisningsråd på Skolverket.

Ett av de gymnasier som har gjort ett aktivt val att stå utanför olika gymnasiemässor är YBC (Young Business Creatives) i Nacka utanför Stockholm. 

– Mässorna kostar för mycket pengar, helt enkelt. Det har blivit allt svårare att kunna föra ut ett korrekt och rättvist budskap om vår skola på mässan. Det handlar mer om lockrop, säger skolans rektor Oskar Sjögren.

Han tror inte att skolor kommer att kunna fortsätta lägga lika mycket pengar på marknadsföring.

– Unga får information om en skola via andra kanaler än mässor och annonser. I dag är det bloggar, Facebook, Twitter, Instagram och kompisar som gäller. Men det är viktigt att lyfta den här frågan, det handlar ju om skattepengar som ska gå till ungdomars utbildning.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset