Inga människor tar ansvar om de inte måste. Det är den deppiga sanningen. Därför måste vi tvingas till det, skriver Emilie Ebbis Roslund.
Inga människor tar ansvar om de inte måste. Det är den deppiga sanningen. Därför måste vi tvingas till det, skriver Emilie Ebbis Roslund.

Allt hade varit så mycket enklare om vi människor tilldelades en bestämd mängd flygresor, kött och vatten per år som var och en får fördela hur de vill, skriver Emilie Ebbis Roslund.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Den första augusti i år tog vi slut på jordens resurser. Sedan dess lever vi på det som kallas för lånade resurser. Det är ingen rolig mening att starta en krönika på, men ibland måste man.

Folk har det för bra för att på eget initiativ göra avkall på kossor, grisar och andra djur man har för vana att stoppa i sig.

Grillförbud, värmebölja och skogsbränder. Människor suger. Svenskar allra mest. Runt om i landet har vi under sommaren fått se ett smakprov på konsekvenserna som kommer av vår ansvarslösa livsstil. Enligt Världsnaturfonden lever vi svenskar som om vi hade 4,2 jordklot. Kött, flygresor och konsumtion av kläder, prylar och annat som vi egentligen inte behöver är orsakerna till att allt är på väg att gå åt helvete. Att det är dit vi är på väg har tillräckligt många koll på, ändå gör vi ingenting åt det.

LÄS MER: Clea Herlöfsson: Alla vill synas på Way out west

Här och där ser man en faktaruta, statusuppdatering eller till och med en artikel som snällt förklarar vad vi människor kan göra för att minska utsläppen. Kanske får man rådet att äta vegetariskt en gång i veckan, åka tåg istället för att flyga eller en uppmuntran till att källsortera. Visst är det bra att få tips på hur man lever miljövänligt, men vad spelar tipsen för roll om vi inte följer dem? Eller en mer relevant fråga: Varför skulle vi följa dem?

Inga människor tar ansvar om de inte måste. Det är den deppiga sanningen. Därför måste vi tvingas till det. Ibland tänker jag på ransonerna under andra världskriget och hur bra för miljön det vore om exempelvis EU kunde göra en throwback på ransoneringssystemet.

LÄS MER: Cissi Wallin: Hopplöst mossigt att inte bara vara för allt

Föreställ dig hur fantastiskt det skulle vara om våra makthavare hjälpte oss mot en hållbar framtid. Både för miljön och för oss själva. Allt hade varit så mycket enklare om vi människor tilldelades en bestämd mängd flygresor, kött och vatten per år som var och en får fördela hur de vill. Typ: Vill jag duscha i 10 minuter och förbruka 120 liter varmvatten en gång i veckan ELLER vill jag göra det tre gånger i veckan och minska duschsessionen till 3 minuter?

Folk har det för bra för att på eget initiativ göra avkall på kossor, grisar och andra djur man har för vana att stoppa i sig. I ett individualistiskt samhälle kommer ingen anpassa sin livsstil efter något så abstrakt som “miljön”. Mig själv inkluderad.

Emilie Ebbis Roslund

Plus: Resorb.
Minus: Sex trappor utan hiss.

”Jag är en vänsterfitta” – lär känna Metros kolumnist Emilie ”Ebbis” Roslund i videon nedan

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset