Under lördagen har det hunnit gått ett år sedan terrorattacken på Drottninggatan.
Under lördagen har det hunnit gått ett år sedan terrorattacken på Drottninggatan.

Under några minuter den 7 april förra året skakades Sverige av det värsta terrordådet någonsin i sitt slag. Metro har listat några åtgärder som vidtagits sedan dess för att samma sak inte ska ske igen.

Gatumiljön på Drottninggatan

Foto: Helena Larsson / Naturfotograferna / IBL Bildbyrå.

I slutet av mars placerades nya och större betonglejon ut på Drottninggatan. De väger 4 ton vardera. Totalt har 20 stycken större betonglejon beställts.

Tidigare fanns det 37 små lejon som vägde drygt 900 kilovardera. De är nu utökade till 74 stycken.

Men i samband med att de första lejonen sattes ut kunde Dagens Nyheter berätta att de större lejonen inte hunnits krocktestas innan de sattes ut.

Terrorhotet mot Sverige

Terrorhotet ligger sedan mars 2016 på nivå 3 (förhöjt hot) på en femgradig skala. Terrorhotet kommer sannolikt främst från islamiskt motiverad terrorism, enligt Säkerhetspolisen.

Terrordådet på Drottninggatan passar ganska bra in på hur det mest troliga framtida hotet ser ut. Det handlar om en ensam person eller en liten grupp personer som är inspirerade av en terrororganisation och använder sig av enklare medel, som till exempel ett fordon eller ett stickvapen. Stora folkmassor är möjliga attentatsmål.

Lastbilar som terrorvapen

I flera terrorattentat har lastbilar använts. I en rapport från myndigheten Trafikanalys som togs fram på uppdrag av regeringen lyftes nyligen flera delar fram för att förhindra liknande attentat. Det handlar bland annat om tekniska lösningar för att en stulen lastbil inte ska kunna köras, fokus på förarens beteende och att stänga av vissa gator med fysiska hinder.

På EU-nivå pågår diskussioner om hur terrorkörning med hyrda fordon ska kunna förhindras. Inom EU har även en säkerhetshandbok som vänder sig till godstransportsektorn tagits fram.

LÄS MER: 11-åriga Ebba dog i terrordådet – nu skapar hennes pappa minnesfond

Rättsprocessen

Foto: Pontus Orre/Aftonbladet/IBL.

Rättegången mot den misstänkte gärningsmannen Rakhmat Akilov har hållit på sedan 13 februari och pågår till och med början av maj. I åtalet finns 155 målsägande, varav fem dödades i attentatet.

Under rättegången har känslosamma förhör hållits med vittnen, personer som kördes på eller var nära att träffas av lastbilen och även anhöriga till personer som dog i attacken. Även Rakhmat Akilov själv har förhörts.

Åklagaren vill att han döms till livstids fängelse och utvisning för bland annat terrorbrott. Dom beräknas före midsommar.

Lagstiftning

Regeringen har lagt flera förslag för att skärpa lagen i spåren av attacken på Drottninggatan. Bland annat ett förslag, som precis varit ute på remiss, om att kriminalisera deltagandet i en terroristorganisation.

I februari presenterades även några nya lagförslag som ska göra det straffbart att i terrorsyfte skaffa sig kunskap om vapen och sprängämnen på nätet. Dessutom föreslås det att grovt dataintrång ska kunna klassas som terrorbrott och att polisen ska få utökade möjligheter till telefonavlyssning.

Polisen och Säkerhetspolisen

Efter dådet på Drottninggatan hyllades polisen för sin insats. Kort efter dådet växte allmänhetens förtroende för polisen, visade flera undersökningar. Men i en utvärdering såg man att alla poliser inte hade tillgång till rätt skyddsutrustning vid dådet. 3 000 utrustningspaket beställdes. I höstas fick FRA och Must även 430 miljoner extra för att bland annat jobba med att upptäcka terrorplaner i tid.

Det förebyggande arbetet

Nationella samordnaren för våldsbejakande extremism lades ner i januari 2018. Nu ligger i stället det förebyggande arbetet på Centret mot våldsbejakande extremism, CVE, som ligger under Brottsförebyggande rådet, Brå. Centret ska bland annat hjälpa kommunerna att följa upp handlingsplaner och med individrelaterade åtgärder, samt vara ett nav för Sveriges expertis inom området.

LÄS MER: 31 röster: ”De kan inte vinna mot Stockholm”

Foto: Peter Nordahl / IBL Bildbyrå.

Det händer under årsdagen 7 april

12.00 En minnesgudstjänst hålls i Adolf Fredriks kyrka för anhöriga och särskilt drabbade, plus personer från ambulans, polis, räddningstjänst och krisstödjare som var med den dagen och representanter från det offentliga Sverige.

14.15 Minneskonsert i Kungsträdgården. Malena Ernman, Jill Johnson och Lars Winnerbäck är några av artisterna på plats. Statsminister Stefan Löfven håller tal.

15.00 Öppna minnesstunder i Adolf Fredriks kyrka och S:t Jacobs kyrka.

Källa: Stockholms stad/TT.

LÄS MER: Hundratals behövde psykologhjälp efter dådet 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset