Under dramatiska omständigheter mötte jag för ett antal år sedan en ensam 17-årig pojke i före detta Jugoslavien. Mitt under brinnande krig levde han som flykting i sitt eget land – hela hans tillvaro handlade om att hålla sig gömd och försöka överleva.

Trots svåra umbäranden var det en positiv, nyfiken och levnadsglad person jag mötte. Han talade om framtiden, längtade efter trygghet och drömde om att bli fotbollsproffs. Vid de tillfällen vi träffades bad han aldrig om hjälp. Ändå var det uppenbart att hoppet om att kunna lämna kriget och en dag få leva i en fredlig del av världen var det som bar honom. 

I det personliga mötet med människor på flykt och den misär som ofta präglar världens flyktingläger tillförs perspektiv som många gånger saknas i den inhemska debatten. Det är enkelt att som Sverigedemokraterna kräva en ”mer restriktiv invandring” och ”återsändande av flyktingar” om man bortser från den enskilda människans utsatthet. Det är enkelt att i ett politiskt idéprogram tala om att ”svenskt medborgarskap är ett privilegium för svenskar” om inte varje individ definieras utifrån sitt unika värde. Ingen hävdar att Sverige på egen hand kan axla ansvaret för världens flyktingar, öppna gränser är inte lösningen. På samma sätt är det uppenbart att en fungerande invandringspolitik förutsätter en bättre och mer effektiv integration. 

Det är inte i synen på den förda politiken som de avgörande ideologiska skiljelinjerna finns. De finns i definitionen av demokratins innehåll – mellan relativiseringen av människovärdet och vaktslåendet om alla människors lika värde.  

Just i dessa dagar knackar tusentals människor från krigets Syrien på vår dörr – samtidigt noterar Sverigedemokraterna sina största opinionsframgångar hittills. Enligt partiledaren Jimmie Åkesson är det bara en tidsfråga innan hans parti har lika många väljare som Socialdemokraterna och Moderaterna. 

Mot den bakgrunden är det intressant att Åkesson själv gick med i Sverigedemokraterna när politiken var formad av högernationalister och skinnskallar. Både den dåvarande partiledaren och ungdomsförbundsordföranden var organiserade nazister, vid partiets sammankomster var medlemmarna klädda i uniform. Att Åkesson frivilligt sökte sig till ett parti som startades och leddes av nazistsympatisörer stämmer till eftertanke. På samma sätt som Vänsterpartiets förknippas med kommunismen är Sverigedemokraternas historia för alltid kopplad till nazismen och dess människosyn. 

Vilka värderingar som i grunden bör vara vägledande i svensk flyktingpolitik är en fråga för beslutsfattande politiker och myndigheter, men också för oss som vanliga medborgare. 

Vill vi som Sverigedemokraterna göra åtskillnad mellan människor och stänga ute dem som söker skydd, eller vill vi bortom egenintresset kämpa för humanitet och medmänsklighet?

Svaret borde vara givet.

+ Friskolor Ju fler friskolor i en kommun, desto bättre presenterar eleverna, enligt en ny rapport.

– AIK Hockey Illa ute; krävs snabba åtgärder för att inte hamna i samma kris som Djurgården.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset