Att hänga ut misstänkta brottslingar på Facebook kan leda till att man gör sig skyldig till förtal, enligt expert Mårten Schultz.
Att hänga ut misstänkta brottslingar på Facebook kan leda till att man gör sig skyldig till förtal, enligt expert Mårten Schultz.

Att själv lägga upp foton på misstänkta brottslingar på din privata Facebooksida kan vara förtal. Att ”bara” dela vidare en väns efterlysning, kan också utgöra brott. ”Det räcker med att sprida vidare någon annans förtal för att själv göra sig skyldig till förtal”, säger professor Mårten Schultz.

”Vet någon vem det här kan vara?? Belöning utlovas till den som uppger uppgifter som leder till gripande. Dela gärna!!!”

Texten återfinns under en bild och en video som nyligen publicerades på en privatpersons Facebooksida. Under bilden finns även information om att mannen på bilderna ska ha ”gjort inbrott och försökt stjäla en bil” på en adress i Örebro län. För den som lämnar uppgifter som leder till ett gripande, utlovas även belöning. Under tio dagar delades inlägget runt 1500 gånger, och liknande inlägg går att hitta på många sidor och grupper på Facebook.

LÄS MER: Nej, den här bilden visar inte svenska våldsoffer

Men om du på din Facebooksida postar foton på vad du anser är misstänkta brottslingar, kan du själv göra dig skyldig till brott.

– Regeln för förtal är tydlig – den som pekar ut någon som brottslig eller klandervärd, och som får omgivningen att se ner på personen, gör sig skyldig till förtal, säger Mårten Schultz, juridikprofessor och ordförande för institutet för juridik och internet.

”Förtalsansvaret är starkt i svensk lag”

– Det finns fall som har bedömts som förtal där man publicerat privata övervakningsbilder, och skrivit något i stil med ”Känner du igen den här personen som har tankat hos oss men inte betalat”.

Dessutom – om du ”bara” delar vidare en väns efterlysning av en misstänkt brottsling, kan även du göra dig skyldig till förtal, berättar Mårten Schultz.

LÄS MER: Anonym sajt hänger ut brottsoffer – ägs av topp i SD:s ungdomsförbund

– Det räcker med att sprida vidare någon annans förtal för att göra sig skyldig till förtal, många gånger. Det är spridningen som är ansvarsgrundande, inte att man är först. Förtalsansvaret är starkt i svensk lag.

Missaktning av sin omgivning

Vad gäller att lägga ut foton på okända misstänkta brottslingar och efterfråga identiteter, finns ytterligare ett moment som är bra att känna till, enligt Mårten Schultz.

– För att någon ska kunna dömas för förtal måste man kunna veta vem som förekommer i materialet. Förtal förutsätter att den utpekade kan utsättas för missaktning av sin omgivning – så då måste det åtminstone finnas risk för att personer i närheten av den utpekade personen får del av uppgifterna.

Uppmanar människor att istället polisanmäla

Mårten Schultz säger sig förstå att människor som blivit bestulna eller utsatta för andra brott, reagerar med att posta en bild på en misstänkt tjuv, men säger:

– Ur rättslig synvinkel skulle jag uppmana människor att låta bli då man tar en ansvarsrisk. Det är bättre att överlämna materialet till polisen.

Metro har sökt den person som ska postat inlägget om den misstänkte tjuven i Örebro län.

Kommentera denna artikel

Vad tycker du? Här har du möjlighet att kommentera denna artikel. Vi på Metro vill ha en öppen dialog där de som deltar respekterar varandras åsikter. Alltså förväntar vi oss att du håller en schysst ton. Du kan framföra dina åsikter på ett civiliserat sätt även om du inte håller med om andras. Vi tror på dig!

Här kan du läsa hela vår kommentarspolicy.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset