Experten: Så här kan vi sätta stopp för näthatet Metroprofilen Lisa Magnusson är en av dem som drabbats av näthat.
Experten: Så här kan vi sätta stopp för näthatet Metroprofilen Lisa Magnusson är en av dem som drabbats av näthat.

Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att fälla anonyma näthatare i domstol. Därför måste hot och kränkningar på internet angripas utanför juridiken, menar forskaren Daniel Westman. – Det viktigaste är att öka medvetenheten om problemet.

”Hoppas detta pissdränkta fittluder till hipsterkryp går och dränker sig i närmaste handfat.”
”Skulle gärna se bilder på hennes döda kropp, grovt våldtagen och sedan dödad av en neger.”
”En natt kommer vi att stå utanför din dörr, ditt äckliga luder.”

Så lyder några av de hatfyllda kommentarer som skickats till de tolv kvinnor som medverkar i kvällens Uppdrag Granskning i SVT. Två av dem som deltar är Metros kolumnister Lisa Magnusson och Fridah Jönsson.

Många som trakasserar kvinnor på internet är anonyma. Det är en av de viktigaste skälen till att det är svårt att dra näthatarna inför rätta.
– Om vi inte har någon information mer än till exempel ett alias på den som har skrivit inlägget är det väldigt svårt att utreda, säger Anders Ahlqvist, it-brottsexpert på Rikspolisstyrelsen.
– Ip-adresserna finns ofta på servrar i USA, och mycket av det som är brottsligt här är inte brottsligt där. Då kan vi inte driva fallet.
För att förbättra det juridiska utgångsläget efterlyser Ahlqvist mer internationellt samarbete.
– Vi måste samordna lagstiftningen. Men det är en politisk uppgift, säger han.

Daniel Westman är forskare i it-rätt vid Stockholms universitet. Han anser att den viktigaste åtgärden mot näthatet finns utanför rättsalen.
– Det är svårt att öka spårbarheten utan att skada friheten på internet. I stället tror jag att det viktigaste är att öka medvetenheten om problemet, både bland rättsväsendets representanter och folk i allmänhet.

Även om de flesta näthatare är anonyma framkommer i kvällens Uppdrag Granskning att många skriver hatfyllda kommentarer i eget namn. Det är ett tecken på den attityd som möjliggör näthatet, enligt Daniel Westman.
– Det finns en social norm där förmågan att inse vad man skriver och hur det kan tas emot är bristande, säger han, och fortsätter:
– För att ändra på den attityden måste vi diskutera detta och markera att det inte är okej.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset