Vladimir Putin har på ett eller annat vis styrt Ryssland sedan 1999. Till höger: Martin Kragh, Utrikespolitiska institutet, och Joanna Kurosz, Civil rights defenders.
Vladimir Putin har på ett eller annat vis styrt Ryssland sedan 1999. Till höger: Martin Kragh, Utrikespolitiska institutet, och Joanna Kurosz, Civil rights defenders.

På söndag går Ryssland till val. Men enligt Ryssland-experter handlar det inte om ett val i demokratisk mening. "Man kan kalla det för ett hybridval. Demokratiskt till formen men det saknar demokratins substans”, säger Martin Kragh på Utrikespolitiska Institutet.

Den 18 mars är det dags för den ryska befolkningen att gå till valurnorna för att rösta fram vem som ska sitta på presidentposten de kommande sex åren. Men enligt flera experter är valet inte ett val i demokratisk mening. Det finns egentligen ingen annan än Putin som kan väljas, eftersom den sittande presidentens maktapparat mer eller mindre kontrollerar hela valprocessen, menar de.

– Man kan kalla det för ett hybridval. Demokratiskt till formen men det saknar demokratins substans. De demokratiska institutionerna har tömts på sitt innehåll, säger Martin Kragh, programchef för Utrikespolitiska institutets Rysslands- och Eurasienprogram.

Den ryska valprocessen har successivt blivit mindre och mindre fri sedan 90-talet, och Putin har marginaliserat oppositionen under hela sin tid vid makten, menar Kragh.

– Det handlar bara om Putin. Han är den som kommer tillträda sin fjärde mandatperiod den 19 mars, säger Kragh.

LÄS MER: Sverige pekas ut i hybridkrig mot Ryssland

Det finns ett flertal kandidater som ställer upp i valet, men ingen spås få mer än en bråkdel av rösterna.

Det enskilt största hotet mot Putin, Alexej Navalnyj, förbjuds kandidera då han har en femårig villkorlig dom hängande över sig på grund av förskingring. Domen mot honom ogiltigförklarades av Europadomstolen, men det har Ryssland valt att inte lyssna på.  Navalnyj har under 2010-talet byggt upp en stor följarskara i hela Ryssland, och hans hjärtefråga är ett korruptionsfritt land där makten ges tillbaka till folket. Nu uppmanar Navalnyj alla som stödjer honom att bojkotta valet helt.

De stora valfrågorna, så som vi är vana vid att se dem i västerländska val, lyser med sin frånvaro i Ryssland.

– Det finns kandidater som betonar lite olika idéer, men ingen har något stort partiprogram. Putin själv har inte deltagit i en enda politisk debatt under sina 18 år vid makten, och han gör det inte heller vid det här valet, säger Kragh.

LÄS MER: Theresa May utvisar 23 ryska diplomater

Under tiden för Putins styre har organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter fått allt svårare att bedriva sin verksamhet i landet. Det visar en rapport som organisationen Civil rights defenders nyligen publicerat.

– Generellt har situationen förvärrats mycket sedan förra presidentvalet. I samband med det valet demonstrerade tusentals öppet mot Putin i flera ryska städer, vilket förvånade och skrämde makthavarna, säger Joanna Kurosz, Eurasienchef på Civil rights defenders.

Efter demonstrationerna fängslades många aktivister, och sedan dess har repressiva lagar införts som bland stryper finansieringen och stämplar ryska organisationer och medier som är verksamma i landet som utländska agenter.

Rapporten visar också att de organisationer som finns i landet paralyseras genom kontinuerliga inspektioner av allt från brandkåren till hälsomyndigheten, samtidigt som de utsätts för svartmålningskampanjer i medier, kontrollerade av staten.

Enligt Joanna Kurosz finns det dock en grupp i Ryssland där man ser en ökad trend i att våga stå emot makthavarna:. Ungdomarna.

– Många som demonstrerar är inte ens myndiga, och vi kan se att en hel del unga är aktiva i människorättsrörelser. Frågan är vilka uppoffringar de är villiga att göra för en mer demokratisk framtid, säger Kurosz.

LÄS MER: Ryssland lanserar namntävling – för sina nya ”oövervinnliga” kärnvapen

Att Putin spås vinna valet överlägset betyder inte nödvändigtvis att han har stort stöd bland den ryska befolkningen, menar Martin Kragh.

– Den stora gruppen i Ryssland är passiv i sitt stöd. Valdeltagandet 2012 var ganska lågt, enligt statistiker på ungefär 50 procent, och av dem röstade 60-70 procent på Putin. Med andra ord stödjer kanske en tredjedel av Rysslands befolkning honom. Och då ska det tilläggas att många slussas till valurnorna via sina arbetsplatser, och många känner förmodligen att de inte har något val.

Varför är valdeltagandet så lågt?

– Det är ren valapati. Man ser det som poänglöst att ens rösta, menar Kragh.

Så styrs Ryssland

Presidenten i Ryssland är landets statschef.

Det lagstiftande organet är parlamentet – och består i sin tur av två kamrar:

Dels statsduman, som består av 450 ledamöter som väljs i allmänna val var fjärde år. I den nuvarande duman sitter fyra partier. Alla partier för en lojal politik gentemot president Putin.

Dels federationsrådet, som består av 168 representanter.

Det verkställande organet är Rysslands regering, som tillsätts av presidenten, efter parlamentets godkännande. Regeringens överhuvud är premiärminister Dmitrij Medvedev. Även han utsedd av Presidenten.

Huvudkandidaterna

Vladimir Putin, 65 år. Har på ett eller annat vis styrt landet sedan 1999 då han övertog presidentposten från Boris Jeltsin. Har varit sittande president sedan dess, med undantag för åren 2008-2012 då han symboliskt lämnade över styret till premiärminister Medvedev, eftersom Putin då suttit två mandatperioder i följd. Experter menar dock att Putin styrde landet även då. Putin ändrade sedermera reglerna så att mandatperioden, lagom till att han återtog presidentposten 2012, förlängdes till sex år, och har suttit sedan dess. Driver en högernationalistisk politik med målet att bygga upp Ryssland som supermakt igen.

Pavel Grudinin, 57. Jordbrukare och kommunistpartiets kandidat. Ett av få partier som har en nationell partiorganisation, vid sidan av Putin. Väljarna består till står del av Sovjetnostalgiker. Grudinin efterträdde Gennadij Zjuganov, som 2012 hamnade efter Putin med 17 procent av rösterna.

Ksenija Sobtjak, 36 år. Beskrivs ofta som en ”mediekändis”, och är en uttalad oppositionskandidat. Hon driver en ekonomiskt liberal politik och förespråkar privatisering och en fri marknad med mindre statlig inblandning. Är en riktigt Putin-kritiker och har öppet deltagit i protester mot honom. Detta trots att hennes pappa, Anatolij Sobtjak, tidigare borgmästare i S:t Petersburg, stått mycket nära Putin. Regimkritiker menar dock att hennes kandidatur bara är positiv för Putins styre, eftersom den kan komma att höja röstdeltagandet, utan att ha någon som helst effekt på utgången.

Vladimir Zjirinovskij, 71 år. Ledare för det Liberala demokratiska partiet i Ryssland (LPDR), men är enligt experter varken liberalt eller demokratiskt. Zjirinovkij har kandiderat vid varje presidentval sedan mitten av 90-talet, och kallas ibland för Rysslands Trump. Han driver en politik långt ut på högerkanten och har gjort flera främlingsfientliga uttalanden.

Alexej Navalnyj, 41 år. Är formellt inte en presidentkandidat då han förbjuds att ställa upp i valet på grund av att han tidigare straffats för förskingring, men ses som det enskilt största hotet mot Putin då han uppmanar sina följare till att helt bojkotta valet. Han har skapat sig en stor följarskara och hans hjärtefråga är att arbeta mot korruption, vilket han gjort genom stora demonstrationer i Moskva och genom att hänga ut korrupta personer på nätet. Utsågs 2012 till en av världens mest inflytelserika personer i Time Magazine. Har tidigare gjort främlingsfientliga uttalanden, som han delvis tagit tillbaka i efterhand.

KÄLLA: Utrikespolitiska institutet, Civil Rights Defender, SVT.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset