Påverkanskampanjer är ett sätt att påverka beteendet hos befolkning och beslutsfattare i ett annat land. Det kan göras på en mängd olika sätt och det handlar om mer än bara troll-konton i sociala medier. Men vad är målet med attackerna? Vem utför dem och varför riktas de mot Sverige?

Flera myndigheter har tidigare gått ut med att påverkanskampanjer utgör en större risk än tidigare att störa det kommande svenska valet.

Vi har tidigare kunnat läsa om att flera svenska myndigheter förberett sig för att skydda sig mot cyber- och it-attacker, om ryska trollfabriker och it-attacker mot både privatpersoner och beslutsfattare.

Och så sent som i förra veckan gick USA ut med informationen att Ryssland låg bakom en överbelastningsattack mot svenska medier under våren 2016, som flera medier rapporterat om.

Men hur vet vi vad som egentligen är sant, och vem som ligger bakom vad?

Mikael Tofvesson är chef för enheten för omvärld och beredskap på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Han berättar att en påverkanskampanj kan förekomma i en mängd olika former, liksom med olika syften.

– En så kallad DDOS-attack riktar sig mot till exempel en server eller en hemsida som antingen överbelastas eller där information hindras från att gå ut, säger han och fortsätter:

– En påverkanskampanj syftar till att påverka beteendet hos ett annat land. Det kan man göra genom att påverka befolkningen och/eller beslutsfattare. Där använder man sig ofta av media och försöker sprida en falsk bild av verkligheten som exempelvis påverkar befolkningens uppfattning.

 Vad är målet med sådana attacker?

– Med en DDOS-attack kan målet vara att visa på svaghet, att spridning av viktig information aldrig kommer ut till mottagaren, eller för att påvisa att det inte finns ett tillräckligt robust system. Med en påverkanskampanj är det ofta man vill sprida information som spelar på känslorna hos mottagaren som i sin tur agerar i affekt, utan att undersöka varifrån information kommer eller om den stämmer.

Varför utförs sådana attacker mot Sverige?

– Det är ett mycket billigt sätt att bedriva påverkanskampanjer än vad det är att bedriva till exempel ett riktigt handelskrig. Det handlar ofta om att skapa konkurrensfördelar i sin omvärld. Det är effektivt och ett billigt medel med många fördelar.

LÄS MER: Myndigheternas plan: Så ska svenska valet skyddas

Mikael Tofvesson är chef för enheten för omvärld och beredskap på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Inte brottsligt

En av fördelarna för utövaren av påverkanskampanjer det är svårt att upptäcka avsändaren och lagföra dem. Det beror på att de är svåra att spåra. Även personer som sprider vilseledande uppgifter och som sprids ryktesvägen i syfte att påverka Sverige är svåra att lagföra. Ofta eftersom det inte kan klassas som en brottslig handling att uttrycka en åsikt, då det i Sverige råder yttrandefrihet.

– Motståndaren har upptäckt en svaghet i vårt öppna samhälle. Däremot har vi styrkan i att vi arbeta transparent genom detta, där vi kan utbilda befolkningen i att ta ansvar i vår demokrati, säger Tofvesson.

Vem bedriver påverkanskampanjer mot Sverige?

– Nästan alla länder omfattar detta i någon form. Så länge som vi har en så kallad nationalstat så kommer påverkanskampanjer i olika utsträckning att finnas.

LÄS MER: Kommunen utsatt för it-attack efter slöjbild

Fler länder än Ryssland

Även terrorismforskare Magnus Ranstorp berättar att alla stater sysslar med spionage av viss information i mer traditionell bemärkelse. Det kan handla om att hämta in företagshemligheter eller om oppositionella grupper som finns. Men det kan också användas som ett vapen.

Magnus Ranstorp är docent och forskningsledare vid Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier Försvarshögskolan.

– De vill främja främlingsfientligheten, skapa splittring och osäkerhet. Det är inte bara trollkonton utan kan handla om att infiltrera personer som kommer in i riksdagen, som deltar i den offentliga debatten, säger Magnus Ranstorp.

Vem utför sådana attacker mot Sverige?

– Den främsta boven i sammanhanget är Ryssland. Deras primära mål är att splittra Nato. Det är välkänt inom mitt område som handlar om extremism att de främjar högerextremistiska grupper, ger dem ekonomiska resurser för att sprida fake news.

Men det är inte bara stater som bedriver framgångsrika påverkanskampanjer mot Sverige. Även islamistiska organisationer gör detta, enligt både Ranstorp och Tofvesson.

Det handlar om påverkanskampanjer som pågår, och har pågått i flera år i Sverige. Där är Saudiarabien och Qatar stater som länge exempelvis sponsrat moskéer i Sverige med inriktning på salafism (en fundamentalistisk inriktning inom islam), för att påverka personer om religiös övertygelse.

– De försöker dölja sig under religionsfriheten i Sverige, säger Mikael Tofvesson.

LÄS MER: Socialdemokraternas hemsida utslagen efter attacker

Så kan du skydda dig mot påverkanskampanjer

Om du läser något i till exempel sociala medier som skapar starka känslor hos dig, av såväl vrede som besvikelse, att du på direkten vill agera genom att exempelvis sprida informationen – stanna upp och tänk efter.

  • Varifrån kommer informationen? Stämmer det du läst?
  • Var källkritisk och titta inte bara på det du läst utan se hela bilden.
  • Ställ dig frågan om vem som skulle vinna på att du agerar.
  • Använd inte öppna wifi-nätverk.
  • Använd inte en mobilladdare som du inte vet vems det är.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset