Nedskräpning, stalking och tvångsäktenskap – Metro reder ut hur lagarna påverkat samhället.
Nedskräpning, stalking och tvångsäktenskap – Metro reder ut hur lagarna påverkat samhället.

Varje år skrivs nya lagar in i lagboken. Men vad händer sedan? Metro har tagit hjälp av flera experter för att se hur fem av de senaste årens mest omtalade nya lagar har påverkat samhället.

Böter för nedskräpning på offentlig plats (10 juli 2011)

Lagen gjorde det möjligt för polis att bötfälla en person för nedskräpning. Förhoppningen var att boten på 800 kronor skulle göra att färre slängde skräp på offentliga platser.

Resultat: Från juli till december år 2011 skrevs 261 böter för nedskräpning. År 2012 var antalet 289, enligt statistik från ”Skräprapporten 2017” av Håll Sverige rent. Efter det har antalet böter minskat, trots att antalet anmälda nedskräpningsbrott ökat. År 2015 anmäldes 2125 nedskräpningsbrott, medan bara 151 bötfälldes. 2016 anmäldes 1939 nedskräpningsbrott varav 89 bötfälldes.

Kritik: Joakim Brodahl på Håll Sverige Rent är inte nöjd med hur det gått för lagen, som enligt honom inte gör sitt jobb.

– Vi hade en förhoppning om att den skulle ha en förebyggande verkan. Om inte annat skulle man inte skräpa ner för att man skulle riskera en bot, men eftersom den inte används ordentligt och det knappt skrivs ut några böter så känner man inte till att man riskerar en bot, säger Joakim Brodahl.

 LÄS MER: Färre får böter för nedskräpning – trots att det skräpas ner mer

Förbättrat skydd mot stalkning (1 oktober 2011)

En av förändringarna för att förbättra det rättsliga skyddet mot stalking var att byta namn på lagen om besöksförbud till lagen om kontaktförbud. Dessutom fördes olaga förföljelse, i form av flera systematiska men mindre allvarliga brott, in i brottsbalken och vissa kontaktförbud fick elektronisk övervakning.

Resultat: År 2017 gjordes 679 anmälningar om olaga förföljelse, jämfört med år 2012, när 916 anmälningar gjordes – en minskning med 237 anmälningar, eller 26 procent enligt statistik från Brå.

Antalet anmälningar som ledde till åtal år 2017 är inte sammanställt än, men enligt Susanne Strand, docent i kriminologi vid Örebro universitet som forskar om stalking, är åtalen generellt få. År 2016 anmäldes till exempel 658 fall av olaga förföljelse medan antalet åtal var 124 stycken.

Kritik: – Lagen är tydligt skriven men problemet är hur den tolkas, vilket leder till få domar. Kan man inte visa på att ärendet gäller tillräckligt många händelser så byter man brottsrubricering till olaga ofredande, misshandel eller olaga hot och så blir de fällda för det. Även om lagen i sig inte har så många domar så har en del människor ändå blivit dömda för sina handlingar på grund av lagen, förklarar hon.

LÄS MER: Svårt att få stalkers dömda – så många fall har lett till åtal

Höjd skatt på alkohol (1 januari 2013)

Höjd skatt på alkohol (1 januari 2013, m.fl)

Förhoppningen var att skattehöjningen på vin, öl och sprit skulle främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.

Resultat: Från år 2004 till år 2012 gick alkoholkonsumtionen ner, men efter det har minskningen planat ut enligt statistik från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.

Kritik: Enligt Sven Andréasson, professor och överläkare på Riddargatan 1 – mottagningen för alkohol och hälsa inom Beroendecentrum Stockholm, är höjda skatter ett mycket effektivt sätt för att sänka alkoholkonsumtionen.

– I forskarvärlden är det stor konsensus om att det är den bästa metoden för sänkt alkoholkonsumtion. Men i verkligheten sker flera saker samtidigt och då är det inte lika lätt att urskilja effekten av enskilda förändringar, säger Sven Andréasson.

Sven Andréasson menar också att det finns ett skarpare sätt att komma åt konsumtionen hos de som dricker mest.

– Om man höjer minimipriset för alkohol. Då får man en riktad effekt för de som har kraftig konsumtion. När bara skatten höjs köper de som dricker mest och inte längre har råd med det istället billigare alternativ, säger Sven Andréasson.

Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (1 juli 2014)

Det stärkta skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap innebar att äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa straffbelades. Det blev också förbjudet att söka dispens för att få gifta sig innan 18 år.

Resultat: Sedan lagen infördes har 150 fall av tvångsäktenskap anmälts, enligt en granskning av Aftonbladet. Av de fallen ledde endast ett till en fällande dom. Utöver statistiken finns också ett stort mörkertal som gör det svårt att veta hur många barn och unga som är eller riskerar att bli gifta mot sin vilja.

Kritik: Sara Mohammad, ordförande i föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, GAPF, tycker inte att lagen har hjälpt utifrån behovet som finns.

– Det har gjorts fler polisanmälningar, men polisen har haft svårt att bevisa brotten på grund av manipulation, lögner och förfalskade intyg om att det inte var vigsel. Det blir inte en rättvis dom för att folk har för lite kunskap om tvångsäktenskap, säger Sara Mohammad.

Sara Mohammad anser också att andra lagar måste justeras för att skärpa lagen mot tvångsäktenskap och barnäktenskap.

Man måste se över alla lagar som har med sociala frågor som handlar om barn att göra. Lagen måste anpassas så att den också hjälper målgruppen i samhället där hederskultur finns. Det behöver bli totalförbud mot barnäktenskap och barn måste ses som barn tills de är arton, säger Sara Mohammad.

LÄS MER: Varje minut tvingas 26 flickor gifta sig 

Skärpt straff för dataintrång (1 juli 2014)

Brottet grovt dataintrång, att olovligen tränga in i ett datasystem, infördes i brottsbalken med ett straff på högst sex år. Skärpningen gäller fall av dataintrång som bedöms ha orsakat allvarlig skada eller som omfattat ett stort antal uppgifter.

Resultat: Enligt Brås rapport från 2016 om IT-inslag i brottsligheten, ökade antalet anmälda IT-relaterade brott så som dataintrång med 949 procent mellan 2004 och 2014. År 2015 anmäldes 6663 dataintrång och år 2016 gjordes 7553 anmälningar. Vad det gäller 2017 är det preliminära antalet nu uppe i 6845 anmälningar.

Kritik: – De flesta dataintrång görs inte från Sverige självt så det är svårt att säga hur stor påverkan lagen haft. Den har haft effekt på så sätt att åklagare nu har mycket mer möjlighet att följa upp dataintrångsbrott, men inte mer än så. Med den högre exponering vi har nu för tiden så har dataintrångsbrotten ökat, men det är svårt att veta om de hade ökat ännu mer om straffet inte hade skärpts. Ett mer strukturerat arbete med säkerhet är ett korrekt sätt att gå vidare nu för att minska på dataintrången, menar Albin Zuccato IT-säkerhetsexpert och affärsområdeschef för säkerhet på Atea.

 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset