Flera experter har olika idéer kring hur man ska komma åt IS-återvändare.
Flera experter har olika idéer kring hur man ska komma åt IS-återvändare.

FN-tribunal, åtal via ICC eller nationella domstolar. Frågorna kring hur man ska hantera IS-återvändarna är många. Metro har talat med två experter, som argumenterar för olika lösningar på problemet.

Åtskilliga ledare för europeiska länder har för närvarande en stor och komplex fråga framför sig:
Vad gör vi med medborgare som återvänt efter att ha stridit för IS?

I Sverige har såväl statsminister Stefan Löfven som inrikesminister Mikael Damberg förespråkat en internationell tribunal, utan att precisera exakt hur en sådan ska upprättas.

LÄS MER: Stor våldsrisk bland IS-återvändare

Ytterligare en person som vill se lösningar som kan liknas vid en tribunal är Hans Brun, terrorforskare vid Försvarshögskolan.

I flera år har han drivit frågan om att det krävs hårdare lagstiftning för att komma åt IS-resenärer när de väl återvänder till Sverige.

– Det här problemet har funnits på europeisk nivå, politiker har varit långsamma med att ta tag i helhetsbilden. Sedan har medier också varit dåliga på att föra en fördjupande diskussion kring detta. Nu är det nästan för sent, säger han.

Hans Brun, terrorforskare vid Försvarshögskolan. Foto: Claudio Bresciani/TT

”Kommer inte att komma åt stormakterna”

När frågan nu på allvar har aktualiserats ser han en, om än inte perfekt, lösning: Att de misstänkta åtalas vid den internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC.

Anledningarna är flera:

  • Svårt att utreda i Sverige
    – Det är klart att i den bästa av världar skulle detta kunna utredas i Sverige, men den här typen av utredningar kräver såpass omfattade resurser att det svenska rättsväsendet hade fått problem att hantera det hela. En stor del av bevisningen finns i Syrien och Irak, men även i andra västeuropeiska länder som Storbritannien och Frankrike i form av till exempel signalspaning. ICC har rätt jurisdiktion och de europeiska underrättelsetjänsterna kan då samköras för att kartlägga vad dessa individer har gjort, säger Hans Brun.
  • Europeiska IS-resenärer kan dömas
    – Det stämmer att alla länder inte är medlemmar i ICC, vilket gör att man inte kommer åt länder i Mellanöstern den vägen. Däremot har man jurisdiktion över europeiska medborgare, vilket gör att man kan utreda krigsbrott som europeiska IS-resenärer misstänks för. Det är helt enkelt något man får nöja sig med.
  • Mindre politiskt motstånd
    – Om man ska försöka komma åt alla krigsförbrytelser begångna i Syrien, även de utförda av regimen, så blandar man direkt in stormakter som USA, Ryssland och Kina, vilket leder till att besluten stoppas i FN:s säkerhetsråd. Nöjer man sig dock med att komma åt europeiska IS-resenärer via ICC kommer den samlade politiska viljan att vara starkare. Det är såklart önskvärt att även åtala Assad, men i dagsläget skulle det vara svårt.
  • Rättvisa måste skipas
    – Folk kommer att tappa tilltron till myndigheter och institutioner som FN och ICC om man inte kan lösa den här frågan. Det skulle även skicka obehagliga signaler till de som fallit offer i Syrien och Irak, att deras liv inte räknas, att de inte är värda något och att bara europeiska offer räknas.

LÄS MER: Kritiken mot partiernas planer för IS-anhängare

 ”Endast tre personer har fällts i ICC”

Situationen med IS-återvändare, i kombination med hur den politiska världskartan ser ut, är unik i sig och kräver nya lösningar.

Det menar Mark Klamberg, universitetslektor och docent i folkrätt vid Stockholms universitet. Han tror inte på idén med en tribunal via de beprövade institutionerna av flera olika anledningar:

  • Säkerhetsrådet godkänner ingen FN-tribunal
    – Exemplen som lyfts fram av förespråkare är framför allt de tribunaler som upprättades efter kriget i forna Jugoslavien och folkmordet i Rwanda. Men dessa godkändes av FN:s säkerhetsråd, och Ryssland som är permanent medlem av säkerhetsrådet kommer aldrig släppa igenom en tribunal gällande internationella i Syrien och Irak. Och just säkerhetsrådet är det enda organet som kan tvinga stater att samarbeta med en sådan tribunal, säger Mark Klamberg.
  • ICC skapades för att undvika tribunaler
    – ICC grundades 2002, med syfte att man inte skulle behöva fler tribunaler. Men endast anslutna stater omfattas av den internationella brottmålsdomstolen. Sedan kan säkerhetsrådet ge ICC jurisdiktion beträffande icke anslutna stater, och det prövades 2014 i fallet med Syrien, men då använde sig Ryssland och Kina av vetorätten.
  • ICC åtalar bara ”ledare”
    – Åklagarna vid ICC uttalade sig 2015 om att man endast inleder förundersökningar när målet är att försöka komma åt ledare. När det kommer till IS är ledarna nästan uteslutande från stater som inte är anslutna till ICC, de som återvänder till Europa har i stor utsträckning inte varit ledare.
  • ICC utreder inte terrorbrott
    – Vid ICC utreder man krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Samröre med en terrororganisation är inget brott enligt domstolens stadgar. Och man ska komma ihåg att beviskraven är desamma där som i Sverige, endast tre personer har fällts i ICC sedan domstolen grundades.

 ”Man inkompetensförklarar sitt eget rättssystem”

Men att gå via ICC är dock inget som Mark Klamberg helt och hållet utesluter.

Han tillägger att situationen idag är helt ny för den internationella brottmålsdomstolen, som endast har funnits i 17 år. Policys och riktlinjer kan med andra ord förändras.

LÄS MER: IS-rekryteraren Michael Skråmo gripen i Syrien

– Domstolen kan aktiveras på tre sätt: Säkerhetsrådet kan göra det, åklagare vid ICC kan göra det på eget initiativ, eller så kan det göras av en medlemsstat. Sverige skulle absolut kunna skicka in en sådan begäran, men det som då händer är att åklagaren kommer att undersöka om vi som medlemsstat själva kan utreda detta, säger Mark Klamberg och fortsätter.

– ICC kan endast utreda brott om en enskild stat är oförmögen att göra så själva eller om staten inte vill. Det innebär att man som stat medger att man inte vill utreda internationella brott, vilket indirekt är att inkompetensförklara sitt eget rättssystem. Det är inget jag tror att den svenska regeringen vill, men visst finns möjligheten i teorin.

Mark Klamberg, docent i folkrätt vid Stockholms universitet. Foto: Staffan Westerlund

Vill se samarbete mellan EU och Irak

Mark Klamberg tillägger att han inte ogillar tanken på beprövade lösningar, utan endast pekar på svårigheterna med dessa.

När det kommer till lösningar tror han snarare på en kombination av en nationell domstol med stöd från EU.

– Informationsutbyte och samarbete mellan länder är viktigt i sådana här fall. Det finns bra exempel från Sierra Leone och Kambodja, där man enskilt ingick avtal med FN och satte upp en domstol i respektive stat. Kan man ordna en sådan lösning i Irak, där till exempel EU tillför resurser och expertis som garanterar en rättssäker prövning efter irakisk lagstiftning så kan mycket vara vunnet. Den vägen är dock svårare i Syrien med tanke på den sittande regimen, säger han.

LÄS MER: Två terroråtalade män släpps på fri fot

Kommentera denna artikel

Vad tycker du? Här har du möjlighet att kommentera denna artikel. Vi på Metro vill ha en öppen dialog där de som deltar respekterar varandras åsikter. Alltså förväntar vi oss att du håller en schysst ton. Du kan framföra dina åsikter på ett civiliserat sätt även om du inte håller med om andras. Vi tror på dig!

Här kan du läsa hela vår kommentarspolicy.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset