Fyra mordmisstänkta som är eller har varit föremål för rättspsykiatrisk undersökning.
Fyra mordmisstänkta som är eller har varit föremål för rättspsykiatrisk undersökning.

Allt fler mördare döms till fängelse i stället för vård. Och utfallet är inte alltid självklart. ”Ibland är det rena cirkusen”.

För 15 år sedan dömdes ungefär var fjärde mördare till sluten rättspsykiatrisk vård. I dag har siffran sjunkit till 14,8 procent. Och skillnaden i påföljd är stor.

Den 23-åriga tvåbarnspappa som åtalats för mordet på Elin Krantz i Göteborg genomgår just nu en rättspsykiatrisk undersökning.

Döms mannen till livstids fängelse får han förmodligen tillbringa upp emot 20 år på en sluten riksanstalt med hårda restriktioner. Blir domen i stället rättspsykiatrisk vård kan 23-åringen vara en fri man om sju åtta år.

Gränsen mellan att få vård eller fängelse är ofta flytande.
– Ibland är det rena cirkusen. Speciellt när det mediala intresset är stort. Psykiatriker uttalar sig om allt mellan himmel och jord och kommer till vitt skilda slutsatser, säger Martin Grann, professor i rättspsykiatrisk epidemiologi.

Ribban för vad som krävs för att dömas till rättspsykiatrisk vård har höjts bit för bit de senaste decennierna. För 20 år sedan, 1991, fördes begreppet ”allvarlig psykisk störning” in i lagstiftningen. Tidigare hade man talat om sinnessjukdom eller personlighetsstörning.
– Både Lars-Inge Svartenbrandt och Christer Pettersson dömdes på sin tid till rättspsykiatrisk vård för olika brott. I dag skulle man inte ens ha funderat på det alternativet, säger Martin Grann.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset