LISA MAGNUSSON: Redan när jag var 14 var jag en av de där eleverna som satt och stirrade ut genom fönstret och bara längtade bort. ”Gymnasiet kommer passa dig bättre”, sade mina lärare till mig. Det gjorde det dock inte, skulle det visa sig. En stor del av gymnasieåren tillbringade jag därför med att sitta på kafé med andra skoltrötta och ta så många påtårar te att personalen började blänga. Några fullständiga betyg fick jag aldrig. 

Jag jobbade ihop pengar och drog utomlands där jag mestadels arbetade på olika krogar. När jag flyttade tillbaka till Sverige var jag 29, och för första gången på länge kände jag mig sugen på att plugga igen. Efter många om och men kunde jag göra högskoleprovet och söka in på det. Jag valde idéhistoria, som man absolut inte ”blir” någonting på, annat än allmänbildad och intellektuellt uppspelt.

Så kan en relation till utbildning också se ut: snårig och samhällsonyttig. Själv tycker jag att det är rätt fint. Men för Socialdemokraterna och Miljöpartiet är jag ett exempel på ett tragiskt misslyckande. I dagarna föreslog de nämligen att gymnasiet skall bli obligatoriskt. De tycker alltså att en sådan som jag borde ha tryckts ned i skolbänken med statligt våld redan i tonåren.

Tre år, det är en livstid när man är ung, och studier är inte bara jobb vardagar klockan 8-16, därtill kommer pluggande på kvällar och helger. En sak kan jag säga, och det är att jag knappast hade blivit mindre skoltrött av att tvångskorvstoppas. Jag hade bara varit i vägen för dem som faktiskt gillade skolan.

”Vi kan inte lura de unga genom att säga att det skulle finnas en väg framåt utan gymnasieutbildning”, motiverar Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin förslaget om utökad skolplikt.

Det finns visst vägar fram, till exempel kan man jobba, som jag gjorde alldeles utan utbildning under många år. De yrkena har också ett värde, fastän politiker ofta tycks glömma det. Men det borde finnas fler vägar, även för dem som vill utbilda sig. Alla människor borde ha rätt att pröva sig fram längs alla möjliga stigar, vela och fela, komma igen.

I dagens samhälle förväntas dock redan 15-åriga barn förmå välja inriktning på sina liv trots att de knappt hunnit börja leva dem. Det program de väljer påverkar vilka utbildningar de i framtiden kommer kunna söka, och universiteten ger förtur till dem som valde rätt redan på gymnasiet. Det borde ändras. Det borde dessutom bli lättare att läsa in saker i efterhand överhuvudtaget, på Komvux och folkhögskola. Det borde finnas ett lärlingssystem.

Men i stället för att skapa fler vägar föreslår Socialdemokraterna och Miljöpartiet nu alltså att alla från början skall fösas in på en enda bred väg med taggtråd runtom. IG är betyget de får av mig, i både samhällskunskap, psykologi och pedagogik.

Plus. TV-serien om Pippi Långstrump restaureras av SVT! Dessutom kommer man att redigera bort en hel del som Astrid Lindgren själv ångrade och redan 1970 kallade för ”idiotier”, som att Pippis pappa är ”negerkung”.

Minus. Trots att upphovspersonen hade uppskattat redigeringen, och trots att det handlar om några få bortklippta sekunder, finns det nu folk som skriker och gapar för att barn nu inte kommer matas med rasistiska uttryck. Herregud.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset