Många svenskar oroar sig över brottsligheten i samhället. Störst är oron över inbrott. Arkivbild.
Många svenskar oroar sig över brottsligheten i samhället. Störst är oron över inbrott. Arkivbild.
Politik TT

Svenskars oro för brott ökar och nära en tredjedel av kvinnorna känner sig otrygga ute en sen kväll.

Samtidigt sjunker förtroendet för polisen.

Brås nationella trygghetsundersökning för 2017 visar att 29 procent av svenskarna har stor oro för brottsligheten i samhället. Det är en ökning från 25 procent 2016. Ökningen bekräftar en trend som började 2014.

Även oron för att bli utsatt för brott personligen, som inbrott, överfall och bilstöld ökar.

Mest bekymrad är Thomas Hvidtfeldt, enhetschef på Brå, för att kvinnors oro är betydligt större än mäns och att den skillnaden inte har minskat på senare år.

"Stort samhällsproblem"

Det är ett väldigt stort samhällsproblem att en så stor andel väljer att inte gå ut över huvud taget, säger han.

Omkring 30 procent av kvinnorna känner otrygghet ute en sen kväll i sitt eget bostadsområde. Det är på ungefär samma nivå som 2016. Den stora ökningen inträffade mellan 2015 och 2016. Bland männen är andelen 9 procent.

Av kvinnorna känner sig 12 procent så otrygga att de väljer att inte gå ut alls sent på kvällen.

TT: Har risken för att verkligen bli utsatt för brott också ökat?

Vi ser för en del typer av brott att risken, andelen som uppger att de har blivit utsatta, har ökat också, säger Hvitfeldt.

Fler utsatta för sexbrott

I en Brå-undersökning som presenterades i höstas uppgav till exempel 2,4 procent av kvinnorna att de hade utsatts för sexualbrott, vilket kan jämföras med 1,7 procent året innan. I åldersgruppen 16–24 år hade 14 procent utsatts för sexualbrott, vilket var en ökning från 9 procent.

Otryggheten i Brås mätningar ligger inte på någon rekordnivå. År 2006 kände 34 procent av kvinnorna otrygghet ute en sen kväll. När det gäller både kvinnors och mäns oro över brottsligheten i samhället var den på samma nivå 2008 som 2017. Men från 2010 till 2014 gick otryggheten ned för att sedan vända upp.

Mätningen 2017 genomfördes tidigt på året och de flesta av de cirka 12 000 deltagarna hade hunnit svara till exempel före terrordådet i Stockholm.

Samtidigt som otryggheten har ökat de senaste åren minskar förtroendet för rättsväsendet, som dock fortfarande är på en hög nivå, enligt Brå.

Kan bli obehagligt

Omkring 19 procent hade litet förtroende för polisen 2017 jämfört med 14 procent 2016. Andelen med litet förtroende har aldrig varit så stor sedan mätningarna startade 2006.

I längden kan man tänka sig att det kan bli väldigt obehagligt om det fortsätter. Till slut kan vi få en situation där människor inte längre vänder sig till polisen, säger Hvitfeldt.

Han tror att det sjunkande förtroendet har att göra med debatten och nyhetsrapporteringen om polisens dåliga resultat.

Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé är bekymrad över svenskarnas ökade otrygghet.

"Är allvaligt"

Det här är allvarligt för Sverige och visar på behovet av en ny kriminalpolitik. Vi måste stärka polisen, ge den utökade befogenheter och skärpa straffen och ta kontroll över utsatta områden, säger han.

Tobé vill till exempel öka polisens möjligheter till visitation, införa zonförbud för vissa kriminella och utöka kameraövervakningen.

Den främsta prioriteringen handlar om att trycka tillbaka gängkriminaliteten, men vi måste också hantera sexualbrottsligheten. Det är inte rimligt att kvinnor får så lite upprättelse, säger Tobé.

TT: Tycker du att polisen gör ett bra jobb när det gäller sexualbrott?

Jag vet att många poliser sliter hårt, men det är inte rimligt att polisen i dag upplever att man får lägga våldtäktsutredningar på hög för att man måste prioritera annan brottslighet, säger Tobé.
Många svenskar oroar sig över brottsligheten i samhället. Störst är oron över inbrott. Arkivbild.
Många svenskar oroar sig över brottsligheten i samhället. Störst är oron över inbrott. Arkivbild.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset