Falska påståenden på nätet ser inte ut att minska när vi nu går in i 2016 – men de har fått tydligare former. Svenskarna luras av virala historier, lockas av Facebook-tävlingarnas "vinster" och sprider rykten som passar vår världsbild. Så här var år 2015.

Traditionsenligt blickar Viralgranskarens Hugo Ewald och Åsa Larsson tillbaka över året – och har tagit fram årets tydligaste trender.

Flyktingar, nyanlända och tiggare offer för lösryckta myter

Om det är någonting som har präglat 2015 så är det rykten, myter och bluffar som rör muslimer, tiggare, flyktingar och nyanlända. Vi har frågat en ryktesexpert om varför:

– När det gäller grupper som man kanske inte har så stor kontakt med, exempelvis tiggare, så är det lätt hänt att det uppstår rykten, eftersom man inte kan bekräfta den informationen. Det är sällan folk går fram och frågar, säger Peter Dahlgren, doktorand i mediapåverkan vid Göteborgs universitet.

Det har rört sig om allt från påståenden om tiggare till att den numera välkända flyktingen Alan Kurdis kropp skulle ha flyttats för att skapa bättre bilder.

Viralgranskaren har under året bland annat dementerat att flyktingen som fälldes av en ungersk kamerakvinna skulle vara terrorist, att polisen bara skulle tjäna 2 000 kronor mer i månaden än en flykting och muslimer i Tyskland skulle vilja förbjuda Oktoberfest.

Vilka är det som sprider rykten mer allmänt?

– De godtrogna samt osäkra personer i osäkra situationer. Rykten kan skapa ordning för dessa.

Att sprida negativa rykten om främlingar kan också vara ett sätt att ställa sig själv i bättre dager, säger Dahlgren.

Det är inte helt lätt att komma åt falska påståenden – tyvärr.

– Risken är att ryktet i stället förstärks, trots att man säger att det är falskt. Och ju längre tiden går, desto mer glömmer folk bort om ryktet var sant eller falskt, säger Peter Dahlgren.

Hur världshändelserna genererar ryketsspridare

Katastrofer, terrorattacker och andra världshändelser där mycket inte hunnit bekräftas är en grogrund för falska påståenden. Både när det gäller inhemska fall som Ikea-morden eller internationella händelser som terrorattacken i Paris har det spritts rykten om gärningsmännens identitet, motiv och olika detaljer i händelseförloppen. 

I flera av dessa fall har oskyldiga människor hängts ut och påståenden om motiv delas av människor för att stärka deras egna politiska uppfattningar. 

Men när det gäller tidiga nyhetsskeden har ryktesspridning en funktion, säger ryktesexperten Peter Dahlgren.

– Vi vill ju veta vad som har hänt. Obekräftad information är ju inte nödvändigtvis osann. Det handlar om försök att bekräfta saker – är det här sant?

Vi på Viralgranskaren vill ändå varna för att sprida till exempel uthängningar och efterlysningar, där du inte vet omständigheterna.

►Det här ska du aldrig dela på Facebook

Facebooktävlingarna och marknadsföringens nya tekniker

Under sommaren fick Viralgranskaren allt fler tips om olika former av tävlingar som bedrevs via Facebook. Via Facebooksidor med namn som "Trädgårdsdrömmar" och "Sommarlov" utlovades den som delade en bild och gillade sidan i fråga möjligheten att vinna olika priser.

Men tävlingarna är olagliga då de räknas som lotterier – och du kan inte få tillstånd som privatperson eller företag.

– Vi får in massvis med tips om detta varje år, säger Josefin Jansson, handläggare på Lotteriinspektionen.

Ett fåtal av tävlingarna kommer från företag som helt enkelt inte känner till reglerna, men de flesta verkar drivas av lurendrejare.

– Det finns de som sätter detta i system, säger Josefin Jansson.

►LÄS MER: Tävlingssidorna på Facebook är en bluff

Syftet med blufftävlingarna är bland annat att bygga upp ett stort antal fans för att sälja vidare sidan eller för att dessa ska lockas att klicka sig in på länkar som sidan delar.

När du klickar dig in på länkarna uppmanas du att fylla i dina personuppgifter för att kunna vara med i en tävling där du kan vinna priser. Deltar du i tävlingen ger du dock bort dina personuppgifter till runt 50 företag som ges rätt att kontakta dig via mail och telefon.

Satirsajterna och "Storkens" avmaskering

I tider där läsningen och nyhetskonsumtion drivs allt mer via sociala medier finns det pengar att tjäna för den som kan väcka starka reaktioner på sociala medier. Det insåg 20-åriga Jakob som bland annat driver sajter som "Storkens nyheter" och "Vindögat". Genom att medvetet publicera falska debattartiklar med syfte att provocera människor har hans texter spridits febrilt.

– Svenska folket är väldigt dåligt på källkritik. Ibland vill jag bara nå ut och skaka om dem och säga att det bara är satir, berättade han för Viralgranskaren.

I september kunde Viralgranskaren avslöja "Storkens" identitet och hans drivkrafter – uppröra, underhålla och att tjäna enkla pengar.

►LÄS MER: Här är Storken – Jakob, 20, lurade hela Sverige

Storken-avslöjandet var även en del av de tv-inslag som Utbildningsradion gjort med Viralgranskaren –du kan se avsnittet här!

Viralsajterna och hur sociala medier kräver källkritik

Storken är inte ensam om att ha upptäckt det lukrativa i ilskna delningar eller makalösa historier på sociala medier.

Under början av 2014 skapade då 26-årige Daniel West sajten Hyllat.se, som på fyra veckor kom att få över två och en halv miljon unika besökare. Med en kombination av "tankeväckande" Youtubefilmer, "Du kan inte gissa vad som hände sen"-rubriker och ett tydligt fokus på att väcka läsarnas känslor var det den första av i dag otaliga så kallade "viralsajter" som fokuserar på att skriva artiklar som är gjorda för att spridas på sociala medier.

►LÄS MER: Här är skrönorna som sprids av svenska viralsajter

Hyllat följdes av mediejättarna Expressen och Schibstedts varianter Lajkat och Omtalat, och i dag finns det otaliga viralsajter med namn som "Viralshoot", "Viralking" och "Uppskattat". 

Viralsajterna är inte journalistiska produkter och agerar inte efter pressetiska spelregler. Material tas från sociala medier, andra viralsajter och utländska medier utan någon större källkoll, vilket leder till att Viralgranskaren otaliga gånger hittat felaktigheter eller rena falsarium i artiklarna som sprids. Bland annat har Viralgranskaren avslöjat hur Viralshoot spridit en påhittad intervju med en "ISIS-krigare"och hur Omtalat spridit en potentiellt farlig video som påstår sig instruera tittaren hur de enkelt kan ta bort fästingar.

I flera fall kopieras material direkt från andra sajter och personerna bakom sajterna är ofta anonyma. Det gör personerna svåra att ställa till svars när de spridit falskt material och duckar kontakt med till exempel oss på Viralgranskaren.

►LÄS MER: Bluffar och kopierat material göder de anonyma viralsajterna

Matlarm och hur dåligt underbyggd infografik kan bli viral

Under september blev en så kallad infografik över vad som påstås hända i din kropp under en timme efter att du ätit en Big mac-hamburgare viral, och ett stort antal medier rapporterade om den. En månad tidigare blev en liknande infografik som påstod sig skildra timmen efter att du druckit coca-cola ungefär lika spridd.

►LÄS MER: Nej, du förgiftar inte dina barn när du ger dem kanelbullar

Problemet med båda bilderna var att källhänvisningarna vara vaga, tonen alarmistisk och i många fall var påståenden helt falska. Problemet med infografik är att den, om den ser professionellt gjord ut, ger en legitimitet som inte nödvändigtvis är rättvisande.

Här är hela listan med 2015 års alla viralgranskningar!

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset