Snart drar rättegången igång efter terrordådet på Drottninggatan i april förra året.
Snart drar rättegången igång efter terrordådet på Drottninggatan i april förra året.

Detaljer om händelseförloppet, motivet och den misstänkte Rakhmat Akilovs egna berättelse. Metro har samlat fem frågor om terrordådet på Drottninggatan som vi hoppas få svar på när åtalet väcks under tisdagen och under rättegången.

1. Hur ser misstankarna ut och hur stark är bevisningen? 

När åtalet väcks blir förundersökningen offentlig, även om vissa delar kan vara sekretessbelagda. I fallet med terrordådet på Drottninggatan handlar det om tusentals sidor med förhör med vittnen och den misstänkte gärningsmannen, teknisk bevisning och annan bevisning som ligger till grund för åtalet.

Rakhmat Akiov har själv erkänt terroristbrott. När åtalet kommer kan experter göra bedömningar kring hur stark bevisningen är, och vi får även reda på vad åklagaren väljer att åtala Rakhmat Akilov för, och om terrorbrott ingår i åtalspunkterna.

– Vilket jag och de flesta andra tror, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan i Stockholm.

2. Vem är Akilov? 

Vi vet redan att 39-årige Rakhmat Akilov kommer från Samarkand i Uzbekistan, hade använt sig av minst två olika identiteter i Sverige och skulle utvisas eftersom hans asylberättelse inte bedömdes som trovärdig.

Han har även genomgått en paragraf 7-utredning, en så kallad liten sinnesundersökning, och bedömdes där vara psykiskt frisk. Under tiden i häktet har det rapporterats om att han fått raserianfall mot personalen. Intresset kring Akilov som person kan komma att bli stort under rättegången, som ett led i att försöka förstå dådet på Drottninggatan.

3. Agerade Akilov ensam och vad hade han för motiv?

En viktig del blir att få reda på mer om Akilovs kontakter innan dådet. I förundersökningsprotokollet kan vi få svar kring Akilovs kontakter i närmiljön i Sverige och även utomlands. En viktig fråga är om han agerade ensam eller om han haft kontakt med radikala miljöer.

Sedan tidigare vet vi exempelvis att han visat sympatier för terrororganisationen Islamiska staten, IS, på Facebook och Sveriges Radio Ekot har avslöjat att ha varit aktiv på flera sociala medier med koppling till extremistiska miljöer.

– Men det har faktiskt varit ganska märkligt att det inte kommit fram mer om Akilov i mediabevakningen än det gjort så här långt, säger Magnus Ranstorp.

LÄS MER: 24 nyheter vi minns från 2017

4. Vad hände under terrordådet? 

Vi har redan fått många berättelser från Drottninggatan från människor som såg vad som hände. Vi har även fått ta del av en utvärdering av hur Polismyndigheten hanterade attacken. Men i och med åtalet kommer fler detaljer om vad som hände den dagen bli offentliga och luckor i händelseförloppet kunna täppas till.

– Det blir mer teknisk bevisning, kring exempelvis vad Akilov hade i lastbilen. Vad var hans rörelsemönster när han satte igång detta? Körde han in frivilligt i Åhlens eller förlorade han kontrollen? Här finns många frågor, även om det inte är säkert att vi får svar på alla, säger Magnus Ranstorp.

5. Vad kommer rättegången få för betydelse?

Terrordådet har beskrivits som det värsta av sitt slag i Sverige, där fem personer dog och 14 skadades allvarligt. På sikt kan utredningen, rättegången och dess utfall påverka hur Sverige går vidare efter terrordådet på Drottninggatan 7 april 2017.

– Rättegången blir enormt viktig. Det här är ett fulbordat terrorattentat som skördade liv och där det finns en gärningsman som är i livet och har erkänt. Det är viktigt för hela samhället och för offren att det blir en rättssäker rättegång som också skipar rättvisa för anhöriga, skadade och andra som blev påverkade av detta, säger Magnus Ranstorp.

LÄS MER: 4 falska bilder och nyheter som spreds efter terrordådet på Drottninggatan

Terrordådet i Stockholm – detta har hänt

7 april 2017 kl. 14.53:

Det första larmet kommer in om att en lastbil kört in i människor på Drottninggatan i Stockholm och kraschat in i entrén vid Åhlens. Några timmar senare bekräftar polisen att en man några timmar efter dådet gripits i Märsta. Polisen har innan dess gått ut med en bild från en övervakningskamera som de vill att media ska sprida till allmänheten.

9 april 2017 14.00:

Tiotusentals människor samlas på Sergels torg för en kärleksmanifestation. En tyst minut hålls precis två dygn efter attacken.

11 april 2017:

Rakhmat Akilov häktas på sannolika skäl misstänkt för terrordåd genom mord. Under året har flera omhäktningsförhandlingar hållits innan åklagaren blivit klar att väcka åtal.

27 september 2017: 

1 700 förhör har hunnit hållits. 50 personer arbetar fortfarande heltid med utredningen och 150 målsäganden har identifierats, rapporterar Sveriges Radio.

30 januari 2018 11.00: 

Åklagaren Hans Ihrman väcker åtal i målet. Vilka datum rättegången blir är inte klart än.

Målet i siffror

9 000 sidor: Består förundersökningen av, enligt åklagaren.

1 100 meter: Så lång är brottsplatsen, den längsta i svensk historia.

150 personer: Ungefär så många målsäganden har åklagaren sagt kommer finnas i fallet.

6 personer: Så många har dömts för terroristbrott i Sverige sedan lagen om terroristbrott kom 2003.

Fakta: Det krävs för att det ska räknas som terrorbrott

Det finns tre kriterier för att uppnå EU:s och Sveriges definition av terroristbrott. Det är handlingar som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om de syftar till att:

– Injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp

– Tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd

– Destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer

Källa: Säkerhetspolitik.se.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset