Deras säregna psyke skulle gynna socialdemokratin om de fick rösträtt, och deras äggstockar skulle förtvina om de fick studera. Argumenten som har använts genom historien för att diskriminera kvinnor låter knäppa i dag, men då var det blodigt allvar.

Föreställningarna kring kvinnans roll i samhället har varit många och starka genom historien.

1. Man kan inte höra vad de säger

Efter att Astrid Kindstrand blivit den första kvinnan i Sverige att presentera nyheterna i radio 1938 strömmade reaktionerna in till Radiotjänst. Många uppgav inga egentliga argument, utan såg det snarare som en självklarhet att en man borde läsa upp nyheterna.

Andra menade att kvinnoröster inte gick att höra ordentligt. Så här lät ett av telefonsamtalen som Radiotjänst fick in:

Är det meningen att man ska ha en sån här kvinna sitta i [ohörbart] och larva va? Istället för en karlröst? Det är fruktansvärt! Man kan inte höra.

2. Kvinnor följer med strömmen och skapar obalans

Frågan om kvinnlig rösträtt väckte motstånd bland många män i Sverige. I en artikel i Nya dagliga allehanda från 1913 listade tidningen tre argument för, och elva argument emot kvinnlig rösträtt.

Bland argumenten för skriver de att människor etiskt och logiskt bör anses vara lika mycket värda ”vare sig kroppsliga höljet är manligt eller kvinnligt”. De skriver också att kvinnornas ”naturliga ömhet för de svaga och lidande” kan vara positivt för Sveriges politik.

Men författarna ser också många faror – till exempel att kvinnor har en ”benägenhet att följa med strömmen”.

Lägg märke till deras slafviska lydnad under klädedräktsmoderna! Det medför faran, att de under inflytande af en tillfällig stark tidsriktning kunna kasta en öfverväldigande röststyrka åt en sida, hvarigenom satslifvets jämnvikt och dess lugna utveckling äventyras.

3. De har ett säreget psyke

I samma artikel skriver författarna att kvinnornas psyke kan gynna rörelser som socialdemokratin.

På grund av den kvinnliga psykes säregna beskaffenhet är det att förutse, att kvinnorna skola förstärka särskildt de politiska grupper, som kräfva sträng underkastelse och lydnad under dogmer och ledare – följaktligen […] förstärka socialdemokratien, i katolska länder klerikalismen.

Artikelns slutsats är att ”huru tungt vägande skälen för måste erkännas vara” så väger motskälen ändå tyngre.

4. Äggstockarna skulle förtvina

Kampen för kvinnors rätt till akademiska studier mötte stort motstånd under 1800- och stora delar av 1900-talet. Ett av argumenten handlade om kvinnornas hälsa.

Man menade att kvinnors hjärnor inte var utvecklade som mäns, enligt Christina Florin, professor kvinnohistoria. Man menade att kvinnors kroppar var för svaga för studier. Deras äggstockar skulle förtvina och de skulle inte klara av all lärdom.

5. Det går inte att blanda män och kvinnor

Ett annat argument för att kvinnor skulle hålla sig borta från studier var att det inte gick att blanda män och kvinnor.

Så här lät det i riksdagen 1864 när riksdagsmannen och prästen Adolf Säve tog till orda:

Jag skulle ej vilja se kvinnor tillsammans med män studerande t.ex. på en anatomisal, ty det kunde ej fela, att ju icke sådant skulle skada blygsamheten och såra den hos kvinnan livliga anständighetskänslan.

En annan riksdagsman säger:

Man lärer icke kunna tänka sig att unga män och kvinnor skola studera tillsammans utan att intrång göres på samhällets sedliga utveckling.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset