Kostnaderna för vår kollektivtrafik ökar mer än antalet resor. Det finns inget tydligt svar på varför, enligt professor Maria Börjesson. Arkivbild.
Kostnaderna för vår kollektivtrafik ökar mer än antalet resor. Det finns inget tydligt svar på varför, enligt professor Maria Börjesson. Arkivbild.
Trafik TT

Kostnaderna för vår kollektivtrafik ökar stadigt. Men förhoppningen om att bra kollektivtrafik ska minska bilismen är överdriven, anser professor Maria Börjesson, trafikforskare med inriktning på nationalekonomi.

Kollektivtrafik är som vanligt ett stort ämne på den årliga konferensen Transportforum, som arrangeras av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) i Linköping. Men Maria Börjesson, professor på VTI, menar att mer kollektivtrafik inte är en garanti för en förbättrad miljö.

Det är svårt att få bilister att sluta åka bil på grund av bättre kollektivtrafik, säger hon, tvärtemot vad många politiker och samhällsplanerare hoppas.
Det första som händer när kollektivtrafiken byggs ut är att gående och cyklister hoppar över dit, och att vi helt enkelt reser mer.

Hoppas på elbilar

Enligt Maria Börjesson finns forskning från flera länder som visar samma effekt.

Men i Sverige finns större förhoppningar än på många andra ställen om att kollektivtrafik ska lösa klimatproblemen, säger Maria Börjesson.
Det är en övertro, speciellt i ett land som Sverige med långa avstånd där folk bor glest.

Lösningen på klimatproblemen finns snarare i teknisk utveckling av bilismen.

Hoppet på sikt står till elektrifiering. Vill man minska biltrafiken nu, då får man höja bränslepriserna och öka kostnaderna för att köra bil, säger Maria Börjesson.

Jämnt fördelat

Samtidigt ökar kollektivtrafikens kostnader mer än antalet resor, utan att någon speciell anledning kan pekas ut. Börjesson tror att det finns flera orsaker, bland dem politikers önskan att bygga ut för att minska bilresandet.

Men antalet resenärer hänger inte med, säger Maria Börjesson, som drar slutsatser av statistik från i första hand myndigheten Trafikanalys.

Kostnaderna för kollektivåkandet är ungefär jämnt fördelade mellan resenärerna själva och subventioner med skattemedel, i första hand via landsting och regioner. Börjesson bedömer det som en bra nivå.

Men om det är trängsel, som i centrala Stockholm, då borde kollektivtrafiken vara dyrare, anser Maria Börjesson.

"Slopa periodkort"

Hon framhåller att politiker och planerare borde vara mer öppna för experiment inom kollektivtrafiken, och vara mer noggranna med statistik för att mäta vilka effekter man får. Lägre priser utanför rusningstid är en möjlighet

Börjesson vill också slopa periodkorten.

Jag förstår inte varför vi ska subventionera dem som åker mycket, jämfört med dem som bara åker ibland. Jag tror att det lever kvar från tiden när det var en tekniskt enkel lösning, säger Maria Börjesson, som själv för det mesta cyklar till jobbet.
Kostnaderna för vår kollektivtrafik ökar mer än antalet resor. Det finns inget tydligt svar på varför, enligt professor Maria Börjesson. Arkivbild.
Kostnaderna för vår kollektivtrafik ökar mer än antalet resor. Det finns inget tydligt svar på varför, enligt professor Maria Börjesson. Arkivbild.
Maria Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Arkivbild.
Maria Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Arkivbild.
Om det är trängsel, som i centrala Stockholm, då borde kollektivtrafiken vara dyrare.

Maria Börjesson, professor i nationalekonomi på VTI.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset