Rinkeby är en av Stockholmsförorterna med miljonprogramsbebyggelse från 60- och 70-talen.
Rinkeby är en av Stockholmsförorterna med miljonprogramsbebyggelse från 60- och 70-talen.

Bostäderna i miljonprogrammet behöver rustas upp. Men renoveringarna kan slå hårt mot de boende, som ofta är låginkomsttagare.

Majoriteten av bostäderna i programmet som byggdes mellan 1965 och 1975 har aldrig rustats upp ordentligt. Nu är det dags. Men metoderna skiljer sig.  I vissa områden kommer upprustningen innebära hyreshöjningar på tusentals kronor medan andra fastighetsägare valt att renovera betydligt mycket mer sparsamt.

LÄS MER: Clara, 22, bor på sju kvadratmeter – så skapades den svenska bostadskrisen

Botkyrkabyggen, det kommunala bostadsbolaget i Botkyrka, har drygt 8 000 lägenheter som tillhör miljonprogrammet. Här är renoveringen precis i startgropen.

– Jag tycker att miljonprogrammet är en oslipad diamant. Rätt utvecklat så finns det stora värden i bostäderna. De är välplanerade, ligger på strategiska ställen i närhet av tunnelbana och pendeltåg. Det har funnits ett tänk, säger vd:n Chris Österlund när Metro träffar henne på kontoret vid Tumba Centrum.

Lägenheterna kommer att renoveras varsamt och Botkyrkabyggen har låtit de boende vara med och bestämma vilka delar av lägenheterna som behöver fräschas upp.

– Många är till exempel nöjda med köken men tycker att det drar från fönstren och vill ha bättre toaletter, säger Chris Österlund.

De boende får en hyreshöjning på 700 kronor efter renovering. De som kan och vill kan köpa tillval, till exempel nytt kök.

I området Rosengård Herrgården i Malmö har en av fastighetsförvaltarna valt en annan väg. Företaget Contentus beslutade sig för att göra en genomgripande renovering av sina bostäder i området. Planen var att hyrorna skulle höjas med 40 procent men protester från de boende ledde till en tvist i hovrätten som gav Contentus rätt till en höjning på 20 procent.

Chris Österlund, vd för Botkyrkabyggen, i Fittja. Foto: Botkyrkabyggen.

LÄS MER: Lista: Här får du störst och minst bostad för en miljon

Även bland svenska folket går åsikterna kring miljonprogrammets framtid isär. Majoriteten, drygt 50 procent, tycker att fastighetsägarna ska renovera bostäderna men att det ska göras försiktigt så att de boende inte tvingas flytta på grund av höjd hyra, visar en Yougov-undersökning som gjorts på uppdrag av Metro.

Lite mer än 10 procent ser hellre ett ordentligt lyft som ska leda till att resursstarkare grupper flyttar in i lägenheterna. Ungefär lika många tycker inte att det finns några problem med miljonprogrammet.

Mikael Mangold, doktorand vid Chalmers, har gjort en studie om renoveringar av miljonprogrammen.

–  Det kommer vara omöjligt att totalrenovera byggnaderna, säger han.

Utmaningen är att renovera, energieffektivisera och höja levnadsstandarden utan att hyrorna drar i väg och tvingar de boende att flytta, enligt Mikael Mangold. Han lyfter fram renoveringen av området Backa Röd i Göteborg som ett exempel.

– De mest ekonomiskt utsatta grupperna flyttade därifrån. Det blev bättre i området och områdets status höjdes. Det var positivt för området, men vad hände med människorna som var tvungna att flytta?

För att folk inte ska behöva flytta borde det erbjudas ett renoveringsalternativ utan höjningar, enligt Mangold.

– Om du har det sämre ställt så vill du inte få en bättre boendestandard eftersom hyran då drar i väg. Det leder till en större och större skillnad i hur vi bor, säger han.

Flera av områdena med miljonprogram står även inför andra utmaningar. De boende känner en otrygghet och i många områden är trångboddheten stor. En man som vattnar blommorna på en gräsplätt i miljonprogramsområdet Alby i Stockholm har tre vuxna barn som fortfarande bor hemma.

– Min äldsta son är 36 år men får inte tag på någon bostad som han har råd med, säger mannen som vill vara anonym.

– Det är många som skulle behöva flytta om hyrorna fortsätter att höjas, fortsätter han.

LÄS MER: Hyrorna för nyproduktion skenar

Miljonprogrammet

Miljonprogrammet är den vardagliga benämningen på bostads- och bostadsbyggnadspolitiken som bedrevs i Sverige från 1964 till 1975.

”Ursprunget till uttrycket är den av Ernst Michanek myntade parollen ”En miljon bostäder på tio år” som användes som mellanrubrik i SAP:s politiska handlingslinjer ”Resultat och reformer” från 1964”, står det i Nationalencyklopedin. Uttrycket användes även i samma års valpropaganda.

Metro och Järvaveckan

Järvaveckan arrangeras 9-17 juni vid Spånga IP av föreningen The Global Village. Varje dag under veckan har ett tema och ett av de politiska partierna håller huvudtal varsin dag.

Metro har gått in som mediepartner till arrangören The Global Village, en partipolitiskt och religiöst obunden förening. Detta som ett led i att skapa ett långsiktigt samarbete och göra bättre och mer relevant journalistik.

Förutom att vara på plats och rapportera innan och under Järvaveckan kommer Metro även hålla föreläsningar i källkritik i Järvaområdet.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset