De nya rönen kring Cheddar-mannen (till vänster) säger mycket hans svenska svenska släktingar, säger Lars Werdelin.
De nya rönen kring Cheddar-mannen (till vänster) säger mycket hans svenska svenska släktingar, säger Lars Werdelin.

Mörkbrun till svart hy och svart hår – så såg nog Sveriges tidiga invånare ut på stenåldern. Det står klart efter banbrytande ny forskning från Storbritannien. "Det kommer ju som en överraskning", säger professor Lars Werdelin.

Häromdagen presenterade brittiska forskare sin undersökning av den så kallade Cheddar-mannen. Han levde i sydvästra England för cirka 10 000 år sedan och en omfattande dna-analys av hans skelett visade att denne urbritt var svart – inte vit, som man tidigare trott, vilket Metro tidigare har skrivit om.

Den nya upptäckten betyder sannolikt att även de människor som bodde i nuvarande Sverige vid samma tidpunkt hade samma hudfärg.

– De här folkslagen som tillhörde jägarstenåldern efter istiden är ganska nära släkt med varandra. Så det finns anledning att tro att alla hade ungefär samma grundegenskaper när det gäller hudfärg och sådana saker, som mörkt hår och mörk hudfärg, säger Lars Werdelin, som är professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet.

LÄS MER: Nya upptäckten: Urbritten ”Cheddar-mannen” var egentligen svart

Den gängse uppfattningen har varit att människor utvecklade ljus hy när de emigrerade till Europa för cirka 40 000 år sedan. Ljus hy premierades då den tog upp d-vitamin bättre i ljusfattiga Europa, har det hetat. Men enligt de brittiska forskarna kom ljusa européer först med intåget av jordbruksfolk från Mellanöstern så sent som för 6 000 år sedan, säger Lars Werdelin.

– Det skulle kunna finnas någon koppling till att jordbruksfolkens diet var mer d-vitaminfattig. Det är d-vitamin som är den kritiska faktorn här.

Helt säkra på hur de tidiga svenskarna såg ut kan man inte vara förrän man gjort en liknande analys av svenska fynd, men Werdelin tror att det finns goda förutsättningar och att en sådan studie kommer att göras inom några år. Men hur mycket nutida svenskar härstammar från stenåldersjägarna är svårt att säga.

– Förmodligen ganska lite, för att de blev ersatta av bondefolken. Vi har säkert genetiskt material från dem, men hur mycket vet vi inte riktigt. Alla är ju blandningar så att säga. Vår genetiska blandning går tillbaka till neandertalare, säger Lars Werdelin.

De nya rönen kommer efter det att Naturhistoriska riksmuseet fått kritik för sin utställning ”Den mänskliga resan”. Besökare har reagerat på att modellerna av tidiga människoarter är mörka – medan modellen av homo sapiens är ljushyad. En av kritikerna är skådespelaren Alexander Karim.

LÄS MER: Skådespelarens kritik mot Naturhistoriska: ”Modellen borde ha afrikanska drag”

Alexander Karim reagerade på utställningens ljushyade rekonstruktion av cromagnonmänniskan –
och nu visar det sig att dockan antagligen har fel hudfärg.

– När mina och alla andra barn ser utställningen serveras de en bild av att världen först var befolkad av apor som med åren kom att likna afrikaner och sedan slutligen, i det sista och viktigaste steget av evolutionen, blev vita, sa han till Metro tidigare i veckan.

LÄS MER: 5 gånger design missat att vara inkluderande

Nu visar det sig alltså att utställningens modell, som föreställer en specifik individ av cro-magnonmänniskan, som levde i Frankrike för ungefär 30 000 år sedan, nog faktiskt har fel hudfärg.

– Det är viktigt för oss på Riksmuseet att säga att det var vi som hade fel. Cromagnongubben var förmodligen mörkhyad. Men tyvärr kan vi inte göra så mycket åt det nu. Han är som han är. Men kritiken mot honom är riktig utifrån de här nya rönen, säger Lars Werdelin.

Det går inte att måla om honom?

– Nej det får vi inte, det finns en upphovsrätt på den här gubben som vi inte kan påverka. Vi måste presentera det här på ett annat sätt. Exakt hur vet vi inte än.

Fakta: DNA-analyser

EnligtLars Werdelin är det svårt att identifiera egenskaper som hud- och hårfärg utifrån benrester. Det kräver att fynden har tillräckligt mycket organiskt material kvar i benen och att de inte har utsatts för för mycket påverkan. Att kartlägga en hel arvsmassa, som de brittiska har gjort, kräver stor tur. Men tekniken går framåt och ger nya möjligheter.

– Man kan gå längre tillbaka i tiden nu än vad man trodde var möjligt för några år sedan.

Kommentera denna artikel

Vad tycker du? Här har du möjlighet att kommentera denna artikel. Vi på Metro vill ha en öppen dialog där de som deltar respekterar varandras åsikter. Alltså förväntar vi oss att du håller en schysst ton. Du kan framföra dina åsikter på ett civiliserat sätt även om du inte håller med om andras. Vi tror på dig!

Här kan du läsa hela vår kommentarspolicy.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset