Christoffer Carlsson är forskare i kriminologi vid Institutet för framtidsstudier.
Christoffer Carlsson är forskare i kriminologi vid Institutet för framtidsstudier.

De livsstilskriminella utgör en liten grupp i samhället – men står för mer än hälften av alla brott. Metro har pratat med Christoffer Carlsson, forskare i kriminologi, om vad som gör att människor hamnar i det kriminella livet – och vad som krävs för att de ska ta sig ut.

De begår brott, de döms, de kommer ut – och begår nya brott. Om och om igen.

Av polisen kallas de livsstilskriminella, av forskare för högaktiva lagöverträdare.

Enligt en rapport som Brottsförebyggande rådet publicerade 2014 fanns det då omkring 12 000 personer i landet som tillhörde gruppen. Det vill säga att de hade lagförts fem eller fler gånger under en femårsperiod.

En av dessa personer är Tommy, som Metro har berättat om. Han har 277 avsnitt i belastningsregistret – vilket kan vara flest i Sverige. Det handlar framför allt om brott som olovlig körning, rattfylleri och narkotikabrott.

– Det är nog det längsta registret jag har hört talas om. Han låter som en ganska typisk högaktiv lagöverträdare, säger Christoffer Carlsson, forskare i kriminologi vid Institutet för framtidsstudier.

LÄS MER: ”Tommys brottsregister är 16 meter långt – kan vara Sveriges längsta”

Han har bland annat forskat om varför personer hamnar i en brottslig bana och vilka faktorer som är viktiga för att en person ska lyckas ta sig ur brottsligheten.

– För de flesta börjar det med andra problem som skolk och tidig alkoholkonsumtion. Det kan synas tidigt att det inte bådar gott. Många av de här personerna kommer också från ganska trasiga hemmiljöer, säger Christoffer Carlsson.

När de sedan kommer i kontakt med tyngre narkotika – till exempel amfetamin, heroin eller kokain – är det ofta vägen in i kriminaliteten.

– De börjar ofta begå brott som har fängelse i straffskalan, exempelvis bilstölder eller våldsbrott. Och de kommer ofta tidigt i kontakt med polisen och sociala myndigheter.

Christoffer Carlsson beskriver också att brottsligheten i sig har en kumulativ effekt, det vill säga att brott föder brott.

– Om du har två personer som är helt identiska men en av dem har begått brott är sannolikheten att den personen kommer att begå brott igen mycket större. Trots att de är helt lika i övrigt.

Hur tar de sig ur det brottsliga livet?

– Om man ska lämna något måste man ha något att lämna till. Om du inte har ett alternativ kommer du förr eller senare att falla tillbaka igen.

LÄS MER: Droganvändare: Den svenska narkotikapolitiken dödar oss

Personerna som lyckas lämna kriminaliteten har på något sätt formulerat en alternativ och realistisk framtid för sig själva som är möjlig att genomföra, enligt Christoffer Carlsson.

– Om alternativet var attraktivt och hade samma fördelar som kriminaliteten skulle många lämna på stört. Men deras framtid består av till exempel drogavvänjning och arbetsträning. Det gäller att de har en genuin vilja att lämna.

Vad kan samhället göra?

– Vägen ut ur brott och missbruk är inte linjär. Personer som försöker lämna kommer troligtvis att misslyckas någon eller några gånger. Men samhället behöver förstå att det aldrig är för sent, förr eller senare kommer de att sluta. De orkar inte mer. De klarar inte mer.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset