Alexandra Pascalidou
Journalist

VM är en fest för alla oss som älskar fotboll. Kanske inte riktigt alla, men nästan. Efter Sveriges mållösa match mot Trinidad/Tobago, var jag inbjuden till ett VM-samtal i grekisk tv med en framstående gubbpanel. Snabbt insåg jag att jag fick tacklas för att få ordet. När jag inflikade något om Svennis situation i England vänder sig den flodhästliknande programledaren med häpnad mot mig: ”Du kan ju fotboll!” ”Ja, det är väl därför jag är här” svarade jag men det var inte så säkert.
En timme in i succéprogrammet som lockar halva befolkningen är det äntligen min tur. Jag ser bilder på Maradona och Ronaldinho och förbereder mig mentalt för frågor om dessa spelare jag mött. Programledaren frågar: ”Alexandra, skulle du kunna tänka dig att bli ihop med Ronaldinho?” Stumt stirrar jag på flodhästmannen som väger över hundra pannor med sina runda röda glasögon och som besitter en hög status i journalistkretsar.

Till slut svarar jag: ”Skulle Du vilja bli ihop med Ronaldinho?” ”Ha, han har ju vacker kropp, haha. Varför blir du stött? Det är väl sånt ni tjejer diskuterar när ni ser fotboll.”
Jag försökte förklara att vi tjejer inte ser fotbollsspelare som springande sexuella objekt utan som atleter som gör sina mål och självmål men mannen envisades: ”Var inte så rigid. Finns det ingen fotbollsspelare som du tycker är snygg?”
Nu började jag känna mig som en surkärring så jag svarade snabbt: ”Om du envisas får det bli Paolo Maldini. Han är världens vackraste.” Då frågar flodhästen: ”Vem är det?” Paolo Maldini är förutom snyggast på plan också en av Italiens bästa fotbollsproffs med 20 år på nacken. I år sitter han på bänken. Vet man inte vem Maldini är har man ingenting i ett fotbollsprogram att göra.
Min sista replik handlade om flickornas fotbollsintresse och att vi inte alls obketifierar idrottsmännen. Vi älskar sporten och det är dags för att oss att få kommentera och spela fotboll på samma villkor. Efter programmet var min mobiltelefon sms-bombad av typen: ”Allback är en pudding.” Mina tjejkompisar hade nog missat poängen. En annan ringde och levererade sin åsikt: ”Kommer du ihåg Thierry Henrys reklamfilm förra VM, när han var med sin hund? Den var så gullig. Jag höll på honom då, men nu håller jag på England för jag tycker så synd om Victoria och de tre barnen. De har haft det svårt i sin relation så jag hoppas de vinner så de blir glada.” Det var ju också ett argument.

Argentinamatchen har just blåsts av, jag greppar fjärrkontrollen när min kompis Christina hejdar mig, skrikande: ”Vad gör du? Vi måste ju kolla när de byter tröjor. Crespos bringa är matchens höjdpunkt.”
Jag kanske hade fel ändå. Spelarna kanske ändå är sexobjekt. Fotboll kanske är mjukporr för brudar. När jag tänker efter ordentligt skulle jag nog ändå gärna gifta mig med Maldini, skaffa sex bebisar och koka pasta hela dagarna. Till dess får ni nöja er med mina krönikor.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset