"Din bror kommer alltså inte gå lottlös ur förhållande". Sanna Wetterin svarar på läsarnas frågor.
"Din bror kommer alltså inte gå lottlös ur förhållande". Sanna Wetterin svarar på läsarnas frågor.

I Metros serie "Fråga juristen" svarar Fenix familjejurist Sanna Wetterin på läsarnas frågor. Den här månaden avhandlas samboavtal och arv efter släktingar.

Min bror och sambo har separerat efter 28 års samlevnad. Efter en olycka bodde min bror på korttidsboende och därefter fick han inte flytta tillbaka till deras hus. Innan huset såldes sa sambon att han inte skulle få ut något alls vid försäljningen och att hon ägde allt. Kan min bror gå lottlös?

– Om din bror och hans sambo inte avtalat om annat i ett samboavtal så gäller att sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning, och inte genom gåva, arv eller testamente med villkor om att den ska vara enskild egendom. Med sambors gemensamma bohag menas möbler och annat avsett för det gemensamma hemmet som inte används enbart av ena sambon.

Samboegendom ska på begäran av någon av samborna fördelas mellan dem genom bodelning. Begäran ska ske senast ett år efter att samboförhållandet upphörde.

LÄS MER: Fråga juristen: Det här gäller vid äktenskapsförord

Om det är så att någon av samborna ägde allt redan innan de flyttade ihop, då har din brors sambo rätt i att det inte ska ske någon bodelning mellan dem. Då ska var och en behålla det som var och en äger. Men är det så att huset och bohaget – eller något av det – köpts med avsikten att använda det tillsammans, så har din bror rätten på sin sida.

Detta gäller även om endast den ena sambon gjort inköpet av, och ensam blivit ägare till, egendomen. Då kan han begära bodelning så att de delar lika på samboegendomen, efter avräkning av eventuella skulder. Din bror kommer alltså inte gå lottlös ur förhållandet så länge egendomen köpts för gemensamt bruk.

Min kusin gick nyligen bort. Utöver mig är hans anhöriga en faster och en halvbror. Hur fördelas arvet efter min kusin?

– I första hand är den avlidnes barn dennes närmaste arvingar. Finns det inga barn är det istället den avlidnes föräldrar som ärver. Skulle någon av föräldrarna vara död delar den avlidnes syskon den förälderns lott. Om den avlidne hade halvsyskon tar dessa endast del i den andel av arvet som skulle ha tillfallit halvsyskonets förälder. Halvsyskon ärver däremot allt om det inte finns några helsyskon.

LÄS MER: Juristen: Här är svaren på 5 vanliga frågor om skilsmässa

Eftersom din kusin varken har barn, föräldrar eller helsyskon i livet kommer kusinens halvbror att ärva allt. En faster ärver först efter farföräldrar som i sin tur ärver om syskon eller syskonbarn inte finns. Enligt lag har kusiner aldrig arvsrätt. Din kusins halvbror får alltså hela arvet.

Fråga juristen

Sanna Wetterin är familjejurist på begravnings- och juristbyrå Fenix. En gång i månaden svarar hon på läsarnas funderingar kring familjejuridik. Har du en fråga? Skicka den till [email protected]

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset