Familjejuristen Sanna Wetterin svarar på läsarnas frågor.
Familjejuristen Sanna Wetterin svarar på läsarnas frågor.

Hur fungerar det egentligen när särkullbarn ärver? I Metros serie Fråga juristen svarar Fenix familjejurist Sanna Wetterin på läsarnas frågor. Den här månaden har hon fått en fråga om just särkullbarn och arv.

Särkullbarn som avstår sitt arv till förmån för en efterlevande make ärver ju när den efterlevande dör, men hur mycket?

– När en make avlider är huvudregeln att det ska ske en bodelning och sen ett arvskifte. En bodelning innebär oftast en likadelning av makarnas sammanlagda giftorättsgods efter avdrag av deras skulder. Om den make som överlever den avlidne (den efterlevande maken) begär det kan dock vardera sida behålla sitt giftorättsgods, eller bara en del av det ingå i bodelningen.

Om makarna inte hade barn, eller bara hade gemensamma barn, får vid arvskiftet den efterlevande maken hela arvet. De gemensamma barnen ärver båda sina föräldrar först vid den efterlevande makens död. Om den avlidne maken hade barn från ett tidigare förhållande (särkullbarn) får de som huvudregel sina arvslotter direkt.

LÄS MER: Fråga juristen: Det här gäller vid äktenskapsförord

Om den avlidne maken både hade särkullbarn och gemensamma barn med den efterlevande maken får särkullbarnen ut sina arvslotter direkt och den efterlevande maken får samtidigt den del av arvet som de gemensamma barnen senare har rätt till. Särkullbarnen kan välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Då intar de samma position som gemensamma barn och ärver den först avlidne maken först vid den efterlevande makens död.

Frågan är då, hur mycket ärver särkullbarnen vid den efterlevande makens död? Svaret beror på om det gjordes en likadelning vid bodelningen eller inte, om den först avlidne maken hade enskild egendom, samt om makarna även hade gemensamma barn.

LÄS MER: Fråga juristen: Det här gäller vid äktenskapsförord

Vid arvskiftet ärver barnen till den först avlidne maken lika stor kvot av den efterlevande makens kvarlåtenskap som denne fick vid den först avlidnes död. Gjordes det en likadelning av deras giftorättsgods och fanns det inte någon enskild egendom är kvotdelen 1/2. I annat fall skulle den andel av makarnas sammanlagda egendom som den efterlevande maken ärvde kunnat vara exempelvis 3/4. Då ska alla barn dela på 3/4 av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes död. När barnen fått sin arvslott från den först avlidne makens sida ärver eventuella gemensamma barn den efterlevande makens resterande kvarlåtenskap.

Hur mycket särkullbarn som avstår sitt arv till förmån för en efterlevande make får vid dennes död beror alltså framför allt på hur mycket den efterlevande ärvde från den först avlidne maken.

Fråga juristen

Sanna Wetterin är familjejurist på begravnings- och juristbyrå Fenix.

En gång i månaden svarar hon på läsarnas funderingar kring familjejuridik.

Har du en fråga? Skicka den till [email protected]

Kommentera denna artikel

Vad tycker du? Här har du möjlighet att kommentera denna artikel. Vi på Metro vill ha en öppen dialog där de som deltar respekterar varandras åsikter. Alltså förväntar vi oss att du håller en schysst ton. Du kan framföra dina åsikter på ett civiliserat sätt även om du inte håller med om andras. Vi tror på dig!

Här kan du läsa hela vår kommentarspolicy.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset