Josef Fares valde nyligen att lämna rollen som filmregissör för att uppfylla en personlig dröm. Efter två år framför datorskärmen belönades han med en unison hyllning från den kräsna spelvärlden.
– Om jag ska göra spel är det på mitt sätt, oavsett vad de stora namnen säger. It’s my way or the high way.

Christian Gustavsson

Ända sedan långfilmsdebuten ”Jalla! Jalla!” från 2000 har han levererat träffsäkra filmer. Efter gymnasiet tog han raka vägen in på Dramatiska institutet, sen har karriären som filmregissör bara fortsatt. 
Men efter ett decennium av filmskapande kom Josef till en punkt där han ville ha en ny utmaning. Då det stora intresset från barndomen var tv-spel blev karriärbytet ganska naturligt. Efter noggranna förberedelser stämde Fares möte med spelutvecklaren Starbreeze för att berätta om sin vision, och plötsligt sattes en ny karriärboll i rullning. 
– Många var nog skeptiska, och undrade vad jag från filmbranschen skulle göra här. Men jag vill inte göra filmiska spel. Jag vill ha så lite film som möjligt. Eftersom att jag inte är klassiskt utbildad i speldesign, så kör jag mest på vad jag tycker. Jag tycker till exempel att många spel är för långa, när andra tycker att de är alldeles för korta.
 
Men Starbeeze var öppna för hans tankegångar. Fares fick ett team på 15 personer, och började realisera sin spelidé. Att komma från en annan bakgrund blev snabbt en fördel, då det blev mycket lättare att ifrågasätta klassiska principer om man kommer utifrån. 
– Många sa att vissa saker inte skulle gå, och jag sa att det visst gick att lösa. En stund senare hade de kläckt det. Jag tror att jag pushade dem till saker de inte hade upptäckt annars. 

När den färdiga produkten landade i spelhyllorna blev det en omedelbar succé. ”Brothers: A Tale of Two Sons” benämns redan som en modern klassiker. Spelet handlar om två bröder som letar efter medicin till sin sjuke far. Det har dessutom en nyskapande kontroll som tillåter spelaren att styra bröderna samtidigt, vilket också är den funktion som hyllats allra mest.
– Spel är mycket svårare att utveckla än film. Filmen har kommit längre i sitt hantverk och sätt att formas och utvecklas på. Spel är fortfarande ett ungt medium, och man testar sätt att göra det på. Det är en mycket mer experimentell bransch. 
– Det är så otroligt mycket buggar i spel, det är jag inte van vid. Det är sällan jag går runt på en inspelningsplats och någon av skådespelarna ramlar genom marken. Det kunde hända i spelet.

På frågan om han är redo att återvända till filmens värld är svaret tydligt. Josef Fares jobbar redan på nästa filmmanus, samtidigt som idéerna till nästa spel ligger klara. Det här är två branscher, i helt olika utvecklingsstadier. Han tänker inte släppa någon.
– Det finns så mycket kvar att testa i spelbranschen, till skillnad från filmen som har kommit så mycket längre. Ska man dra en larvig parallell så är det som att spelen är där filmen var på 1940-talet. Här finns det mycket kvar att upptäcka.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset