Fredrik Reinfeldts drömkarriär har alltid varit inom politiken, men som ung drömde han om att bli basketproffs.
Fredrik Reinfeldts drömkarriär har alltid varit inom politiken, men som ung drömde han om att bli basketproffs.

Efter dalande opinionssiffror går nu statsminister Fredrik Reinfeldt till attack mot den rödgröna oppositionen. Han beskriver den som den rödaste efter andra världskriget och anklagar motståndarna för att vara både oförberedda och dölja för väljarna vad man egentligen tänker göra.

Urban Brådhe

Fredrik Reinfeldt berättar att vi lever i en tid med rörliga väljare, och att mycket kan hända fram till september.

Sämsta EU-valet någonsin. Lägsta opinionssiffrorna sedan förra riksdagsvalet. Det blir ingen lugn sommar i hängmattan?

– Det är mycket kvar att göra. Vi lever i en tid med rörliga väljare som är påverkbara, men skulle vi inte vända sida till september då är Sverige inför ett skifte till en vänsterregering som har sin politiska tyngdpunkt längre vänsterut än under hela efterkrigstiden. Så vi får fortsätta säga både vad vi vill göra och varna för vad som kommer i stället.

Tror du att det går att vända den här opinionen?

– Jag inser att det är svårt och att vi står inför en risk att få en väldig vänsterkantring, en regering med tyngdpunkt långt vänsterut och som kommer att göra om väldigt mycket. Det är ett rejält slag som väntar om valfrihet, företagande och marknadsekonomi. Men allt är påverkbart och väljare i Sverige uppfattar inte att det är valrörelse. De väger fortfarande alternativ och har inte gått igenom vad partierna tycker.

Varför tror du att väljarna föredrar de gamla Socialdemokraterna framför de nya Moderaterna nu?

– Det är väl inte det väljarna säger. Vi har en väldigt svag opinionsutveckling för Socialdemokraterna, som inte har uppmärksammats så mycket. När Göran Persson avgick 2006 efter ett valresultat på 35 procent ansågs det då som en katastrof. Det som växer är det som står till vänster om Socialdemokraterna. De växer på ett väldigt motstånd mot marknadsekonomin, idén att vi inte ska arbeta, misstro mot privata lösningar, misstro mot valfrihet. Det är klart att det återspeglar ett samhälle som blivit mycket mer borgerligt och som vi fört i den riktningen - och som vi bitvis ser en motreaktion emot. Det är väldigt ofta som pendelrörelser i politiken rör sig på det sättet.

Förstår du det motståndet, varför folk vänder sig mot politiken som Alliansen fört?

– Jag tror till att börja med att de tar lite lätt på hur svårt det är att hålla ordning i den svenska ekonomin, och hur man ska upprätthålla konkurrensförutsättningar för att företag ska kunna växa så att jobben blir fler. Det känns lite som att de tar det för väldigt givet, och då kan man prata om något annat. I hela Europa, utanför Sverige, pratar man nästan inte om något annat än den ekonomiska krisen, om att man inte får fram jobben, att inte ekonomin fungerar, men i Sverige har vi haft en helt annan resa. Det har gått mycket bättre för Sverige och då kommer andra diskussioner in.

Den rödgröna oppositionen tappade övertaget och rasade i opinionsmätningarna efter en gemensam skuggbudget inför valet 2010. Ett sådant självmål får du inte se i år.

– Samtidigt, om det ligger något i det du säger, bygger det på en föreställning att vi inte har en aning om vad de rödgröna vill. Vi vet inte vad stödpartierna vill, vi vet inte vad de vill gemensamt. Jag misstror väldigt mycket sättet att söka regeringsmakt som det bygger på: Dölj allt, säg ingenting, ge inga besked, förbered ingenting. Det är inte ett långsiktigt sätt att ta ansvar för Sverige - och det oroar mig väldigt mycket för vi har fyraåriga mandatperioder. Att komma helt oförberedd och ha i det fördolda vad man tänker göra för väljarna, det är inte ett sätt att bygga tillit.

Helt oförberedda tror jag inte att de är.

– Det tror jag.

Du tror det?

– Ja, de gör väl nästan en poäng av att de inte pratar med varandra, att de inte förberett någonting gemensamt. Någonting som jag har lärt mig är att inget parti - inte heller mitt - kan räcka upp handen och säga: ”Vi vill ha hela makten och därför är det enda intressanta vad vi föreslår”. Det måste man förbereda sig för tillsammans med andra. Deras upplägg kommer att vridas bakåt till maffiga förhandlingar där det slängs igen dörrar, där det blir någonting helt annat än vad de sagt och förmodligen också något mycket dyrare än vad de själva har föreställt sig.

Förstår du då varför folk kan ha större förtroende för Stefan Löfven, som gör sin första valkampanj, än för dig just nu?

– Jag har ju varit i motsvarande läge, där jag kom in som utmanare och där man kan få högre förtroende efter förväntningarna på vad man ska göra. Jag är väldigt glad att efter åtta år som statsminister kunna ha höga förtroendesiffror eftersom det är en återspegling av att jag faktiskt har haft makt och prövats. Människor vet vem jag är och har kunnat ta ställning till hur jag sköter mig.

Det är lite upp-och-nedvända världen nu. Efter Alliansens alla skattesänkningar är det du som skäller ut Stefan Löfven och kallar Socialdemokraterna för ett skattesänkarparti.

– Jag noterar att det är det enda parti som går till val på ett förslag om en ofinansierad skattesänkning som de lovat pensionärerna. Men då menar jag just vad jag sa: De antyder en stor skattelättnad som de inte kan berätta när den ska genomföras och har inte utpekat någon finansiering. Det vill säga, de skapar en förväntan och hoppas att väljare ska rösta på förväntan, men de har inget svar på hur de ska åstadkomma resultatet. Och det tycker jag går igen på många områden.

Alla lovar mera jobb, men det finns inget framgångsrikt recept på hur de här jobben ska komma fram?

– Fast vi har varit ganska noggranna med att säga att fram till nu, om man jämför med 2006, så har jobben blivit 250 000 fler. Huvudsakligen i privat sektor och de flesta i växande företag. Nu säger vi att vi vill ha 5 miljoner som jobbar 2020. Det skulle alltså innebära ytterligare 350 000. Det bygger på att vi räknat på den fortsatta effekten av de jobbskapande reformer vi genomfört. Den fortsätter att verka åren som kommer och sedan har vi lagt till ungefär 50 000 jobb som vi behöver göra ytterligare förslag på fram till 2020 för att åstadkomma.

– Vi har varit ganska noggranna och också gjort de rimliga reservationer man ska göra. Men kommer det en ny svår lågkonjunktur, finanskris, då vet vi att vi förlorar jobb. På nittiotalet var det 500 000 jobb som förvann under krisen. Vi såg också en nedgång i antalet jobb efter finanskrisen 2008.

Det är alltså 50 000 nya jobb utöver vad Konjunkturinstitutet spår. Behövs det inte mer än så?

– Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, med lite olika inriktning, vill ju ta bort delar av det vi har gjort. Vi har räknat på samma sätt och värderat förslag, det är bara det att Socialdemokraternas förslag innebär att 80 000 jobb försvinner. Då säger vi till väljarna. Med oss: Fortsatt inriktning på det här sättet så blir jobben fler. Med motståndarna riskerar man färre.

– Vi har ett högt arbetskraftsdeltagande och högst sysselsättningsgrad i hela EU. Ska man komma längre handlar det om att uppmuntra fler grupper att jobba. Det är de som är arbetslösa och över 55 år och de utrikes födda, de som först ska lära sig svenska språket, som ska komma in i arbetsmarknaden. Vi har också tittat på att ytterligare bygga ut Samhall eller göra motsvarande insatser för att hjälpa människor med olika former av funktionsnedsättningar. Det är verkningsfulla sätt att skapa just de här växande antalen jobb.

Samhall är en konkret åtgärd. Annars är det nog väldigt svårt för väljarna att veta att hur man ska ta ställning när det bollas med siffror på båda sidor. Det är svårt att förstå skillnaden och vad det kan innebära.

– Fast vi har som utgångspunkt att försöka vara seriösa. Vi beskriver väldigt mycket sysselsättning i antal, hur det har vuxit, varifrån de jobben kommer. Det har finanspolitiska rådet utvärderat och sagt att den ökning som har kommit till är en del av själva befolkningsökningen, men till större delen handlar det om de förändringar vi har gjort med inkomstskattesänkningar och förändringar i sjukförsäkring och a-kassa. Där har vi den största jobbskapande effekten.

– Socialdemokraterna vill öka beskattningen för att anställa unga. Fördubbla restaurangmomsen för att finansiera bidragsutbyggnad. Det leder till färre jobb. Och då har vi ändå samma utgångspunkter. Då blir det 80 000 färre i arbete. Vi har gått igenom de här siffrorna och socialdemokraterna? Ja, de pratar om andra saker, framför allt för att de inte vet vad Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill. De är oförberedda, folk vet inte vad det kommer att leda till. Det vet de inte ens själva och det är en ny typ av motståndare. 

Du har antytt att ni förbereder reformer inom skolans område, vilket nu utreds.

– Ja, när det gäller skolan har vi ju sagt att vi har redan genomfört de största reformerna sedan 1840-talet i svensk skola. Det stora reformåret var 2011-2012. Det är reformer som fortfarande är på väg att sätta sig och skolan jobbar mycket med att liksom anpassa sig till det. Vi har ju sett mycket reaktioner mot detta. Det är ett nytt betygssystem igen, det är nationella prov som kommer oftare och tidigare, ny lärarutbildning och nya läroplaner.

– Jag tror att vi behöver göra mer för att lyssna in den här kritiken som finns mot för svaga resultat. Nu har vi förberett att under nästa mandatperiod gå ned till 6-årsstart i skolan, alltså förlänga grundskolan upp till 10 år. Då får vi ett fyraårigt lågstadium. Mer matematikundervisning. Vi vill ha mindre klasser, och skapa en finansiering för det, och också fler lärare.

Du lovar också att det ska hända mycket inom byggande och boende.

– Byggandet ska ta fart. Vi tror att vi kan göra mer när det gäller att förkorta processerna, ta bort steg som gör det möjligt att försena byggprocesser. Vi kanske också ska titta än mer på det vi gjorde i Stockholm, nämligen att bygga ihop kollektivtrafikutbyggnad med att kommuner lovar eller planerar mer bostadsbyggande, vilket är idén med den här tunnelbaneutbyggnaden som vi förbereder i Stockholm. Det tycker jag också är viktigt nästa mandatperiod. Det kommer absolut finnas mycket kvar att göra. 

Den ideologiska klyftan har vuxit. 82 procent av de unga väljarna är emot vinster i välfärdsföretag och att riskkapitalister ska kunna bedriva sådan verksamhet.

– Om det är utifrån medias sätt att förmedla det så vore det märkligt om man inte var emot det.

Det är vårt fel att de tycker så?

– Nej, inte alls. Men jag tror människor påverkas av hur det beskrivs. Det finns dock en sak som vi hållit med om. Och det är att det behövs tydligare regler för att få ett ökat ansvarstagande och långsiktighet hos dem som driver skolor. Vi har också en utredning som tittar på all intäktsfinansierad välfärdsverksamhet som utförs av andra utförare.

– Jag gick i en skola där man inte fick välja och jag minns när man inte heller fick välja vårdcentral och när man inte hade möjlighet att göra de val som vi nu tar för givna många gånger. Jag vill inte tillbaka till det. Jag vill ha kvar den här makten över mitt eget liv och rätten att få välja vilken skola mina barn ska gå och om den skola de går i inte passar kunna flytta dem till någon annan. Av det enkla skälet att jag tycker att det är en väsentlig del av ett välbefinnande för en människa att kunna ha den makten.

Du är rädd för att den valfriheten ska försvinna?

– På det här området är man också är otydlig. Man vet inte vad dessa tre, eller om det nu blir fyra, vänsterpartier egentligen tänker göra. För de pratar inte ihop sig i någonting. Men det oroar mig att de till slut kraftigt beskär valfriheten. Att gå tillbaka till hur det var innan tycker jag vore väldigt olyckligt.

Även internt har det kommit kritik att Moderaterna har missat en central fråga som miljö, vilket bidragit till att Miljöpartiet växt. Efter klimatmöten i Köpenhamn 2009 har miljöfrågorna kommit helt i skymundan.

­– Fast för mig har de varit kvar hela tiden. Det som hände i Köpenhamn var att EU formulerade en målsättning fram till 2020 som vi nu lever efter. Europeiska Unionen, Europas största stater, är den enda del av världen som har legalt bindande reduktionsmål. 2020 ska vi ha 40 procent lägre utsläpp jämfört med 1990. Vi är på god väg att nå det mål vi själva har satt och det är ju det väsentliga. I verkligheten sker de förändringar som gör att vår klimatpåverkan minskar.

– Problemet är att vi har stigande utsläpp i växande ekonomier i Asien, Latinamerika och i andra delar av världen, vilket gör att Europa inte längre självt har makten att ensamt påverka klimatpåverkan. EU står sammantaget för 10 procent av de globala utsläppen, men vi måste ha fram de globala svaren. Då svarar Vänsterpartiet Sverige: ”Nej vi ska fortsätta att ha en helt egen klimatpolitik, frikopplad från alla andra, som lägger mycket högre kostnad på transporter, företag och jobb i Sverige, jämfört med vad som gäller i andra länder.

Vi ska inte gå före?

– Det är en politik som gör att vi kommer att tappa jobb, vi kommer att tappa konkurrenskraft, vi får en svagare ekonomi, som inte klarar klimatutmaningen. Jag tycker absolut att jag har fortsatt prata miljö och klimat, men för den inte på vänsterns planhalva som en attack på jobb och marknadsekonomi. 

Så länge de andra länderna inte gör tillräckligt så kan vi backa lite på målen menar du?

– Nej, jag menar att vi uppfyller våra mål, det är poängen. Alltså att vi följer vår målformulering och faktiskt är det många länder i Europa nu som har fallande utsläpp och det är ju det som världen har efterfrågat och det som måste ske. Men i stället har vi en massa andra delar av världen där utsläppen växer jättemycket. Och de fortsätter att resonera som att de inte behöver ta tillräckligt stort ansvar själva. Det är ju det som är problemet.

– Men nu ska vi ha en ny klimatkonferens i Frankrike i december nästa år och då kommer vi att höja våra mål ytterligare i Europa. Moderaterna står bakom detta. Vi tar vårt ansvar, men det måste till ett globalt svar och då måste man också se hur andra gör.

Politiken är Reinfeldts liv

Politiken har varit Fredrik Reinfeldts liv ända sedan han gick med i Moderata ungdomsförbundet som 18-åring. Innan han utbildade sig till civilekonom 1990 jobbade han extra på bank, men någon annan drömkarriär än den politiska verkar han inte haft.

– Min chef svarar alltid: ”Jag har det roligaste jobbet i Sverige. Jag kan inte tänka mig någonting annat”, säger statsministerns presschef Roberta Alenius.

Jo, Reinfeldt drömde förstås om att göra karriär som basketproffs när han i sin ungdom spelade i Tensta Tigers. Men han insåg tidigt att hans längd på 1.88 inte var tillräckligt för att han skulle kunna bli framgångsrik på basketplanen.

Frågan vad Fredrik Reinfeldt skulle ha velat arbeta med om han inte blivit politiker förblir obesvarad. Efter att ha tänkt till en månad bestämmer han sig till sist för att en låta en basketboll – som av allt att döma alltid finns tillgänglig på regeringskansliet - illustrera en gammal ungdomsdröm istället för ett alternativt jobb.

Med tanke på opinionsläget vill han nog slippa att tänka på sådant.

Bäst för plånboken

Kurvorna pekar nedåt för Moderaterna, men två ljuspunkter kan Fredrik Reinfeldt hitta i YouGovs väljarundersökning.

Reinfeldt är den partiledare som flest känner ett mycket stort förtroende för, även om han totalt sett hamnar bakom Stefan Löfven (S) i förtroendebarometern.

Moderaterna anses också vara de som verkligen tar ansvar för ekonomin. Steget till tvåan, Socialdemokraterna, är hela 13 procentenheter.

Vad Moderaterna står för är inte lika uppenbart. Väljarna är mer insatta i Sverigedemokraternas, Miljöpartiets och Socialdemokraternas kärnfrågor.

De moderata väljarna skiljer sig inte från andra genom att prioritera särskilda samhällsfrågor. De utmärks snarare av att de anser att det är mindre viktigt med personlig integritet online, vinster i välfärden, jämställdhet och yttrandefrihet.

20 procent av unga väljare i åldern 18-34 år skulle rösta på Moderaterna om det var val i dag.

15 procent känner mycket stort förtroende för Fredrik Reinfeldt.

40 procent av väljarna anser att Moderaterna tar ansvar för landets ekonomi.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om Valet 2014