Jacob Gudiol, till höger, ska medverka på Källkritikens dag.
Jacob Gudiol, till höger, ska medverka på Källkritikens dag.

Myter och missuppfattningar om mat och hälsa som sprids på nätet är vanligt – och det kan ta tid att motbevisa. ”Det tar en minut för någon att skriva en lögn, men att kolla upp forskning som motbevisar det kan ta flera timmar”, säger fysioterapeuten Jacob Gudiol.

På Källkritikens dag den 13 mars ska Jacob Gudiol prata om hur myter och missuppfattningar om mat och hälsa lätt tar fart på sociala medier.

Enligt fysioterapeuten är det lätt att skapa en lögn om kost – men desto svårare att motbevisa den.

– Det är väldigt blandat med vad det går runt för myter, men det är sällan svart och vitt. Om någon exempelvis skriver att ”Socker är knark”, måste jag kunna avfärda det som falskt, men också ge en korrekt bild över varför socker är farligt för kroppen i för stora mängder, säger Jacob Gudiol och fortsätter:

– Om jag bara skulle säga att det är falskt, att socker inte är knark, kan ju någon undra ”Vadå, är socker bra?”.

Att skriva en lögn om kost, som sedan får spridning, kan gå på några minuter. Men att hitta forskning och annan fakta som motbevisar lögnen kan ta flera timmar, berättar Jacob Gudiol.

LÄS MER: Experten: Här är de tre största konspirationsteorierna

Vad det gäller myter om träning och fysisk aktivitet är det vanligaste överdriven reklam av vilken effekt träningen kan ge.

– Det kan handla om när ett träningskoncept blir marknadsfört, och de som marknadsför den skriver att det är ”världens bästa träning”. Då kan jag säga ”Nej, men det är bra att du gör det”, säger Jacob Gudiol.

Ett exempel är när en viss träningsform sägs bränna ett visst antal kalorier.

– En gång så hade de som låg bakom ett träningskoncept testat det på flera människor, och de brände då i genomsnitt ungefär 250 kalorier och en stor person hade nått upp till 500 kalorier. Då skrev de att ”träningen kan hjälpa dig att bränna 500 kalorier” i sin marknadsföring, fast det bara hände för en person.

Hur ska jag då tänka om jag ser något tveksamt på nätet om träning och hälsa?

– Mitt tips är att helt enkelt sluta följa de personer som sprider myterna. Om du ser att det är någon som haft fel tidigare, utan att rätta till det, ser du att den källan är opålitlig, säger Jacob Gudiol.

LÄS MER: Därför går vi på bluffar på nätet

Källkritikens dag

När? 13 mars på Viralgranskarens 3-årsdag
Var? Internet, skolor och på Kulturhuset i Stockholm
Hur anmäler jag mig? Det är gratis att dyka upp på plats i Hörsalen. Programmet för allmänheten startar kl 17 med panelsamtal om vad bristen på källkritik kan ge för konsekvenser. Anmäl gärna att du kommer på Viralgranskarens Facebook-sida.
Vad kan man göra mer den här dagen? Följ direktsändningen från dagen, den startar för kl 12.30.
Gå in på Metro.se och testa att viralgranska själv.
Fira där du befinner dig, uppmärksamma kollegor och kompisar på dagen!

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset