"Polisen har i uppgift att försvara demokratin i fredstid, så vi ska kunna hbtq-frågor bättre än allmänheten", säger Göran Stanton.
"Polisen har i uppgift att försvara demokratin i fredstid, så vi ska kunna hbtq-frågor bättre än allmänheten", säger Göran Stanton.

Gaypolisföreningen skapades 2000. Innan dess fanns det knappt några poliser som var öppet homosexuella och kunskapen kring hbtq-frågor var dålig. ”Det har blivit bättre, men målet är att vi ska förbättra oss ännu mer”, säger gaypolisen Göran Stanton.

1998 firades Europride för första gången i Stockholm. Där träffade Göran Stanton ett gäng andra manliga poliser som började diskuterade hur de skulle kunna organisera sig tillsammans med kvinnliga homosexuella poliser. Det tog två år innan Gaypolisföreningen grundades, i mars 2000.

– På den tiden var det väldigt få inom polisen som var öppet homosexuella. När det kom journalister till polishuset på 90-talet och ville prata med en gaypolis fick de svaret att det inte finns homosexuella inom polisen.  Så det blev mycket skriverier om Gaypolisföreningen, det var något helt nytt, säger gaypolisen Göran Stanton, som jobbar på Stockholmspolisens hatbrottsgrupp.

LÄS MER: Debatt: De måste berätta hur de har sex för att få stanna i Sverige

Föreningen fick ett startbidrag på 50 000 kronor från Rikspolisstyrelsen och fick använda 40 timmar per år för styrelsearbete. Mycket jobb fick göras på fritiden, men det var det värt, berättar Göran Stanton.

– Polisen har i uppgift att försvara demokratin i fredstid, så vi ska kunna hbtq-frågor bättre än allmänheten, och det här var startskottet för att polisen började jobba med de här frågorna, säger han.

Tack vare att Gaypolisföreningen bildades kunde Rikspolisstyrelsen gå med i EU-projektet ”Normgivande mångfald”, där bland andra Göran Stanton medverkade som projektledare för polisen. Föreningen arbetade också med att föreläsa och utbilda ledningsgrupper och andra medarbetare inom polisen.

Men det var långt ifrån alla som var positiva.

– Det höjdes röster som inte tyckte att polisen skulle ”dalta med sånt” och i stället fokusera på att gripa brottslingar. Men om inte vi inom polisen kan respektera varandra, oberoende av sexuell läggning, kan vi inte respektera brottsoffer heller, säger Göran Stanton.

Göran Stanton, till vänster, har varit gått varje Pride-parad förutom en sedan 1998.

Den sista december förra året lades Gaypolisföreningen ned, efter en stor omorganisation inom polisen 2015. Sorgligt, men nödvändigt, tycker Göran Stanton.

– Vi gjorde väldigt mycket som arbetsgivaren egentligen ska göra, så nu har vi lagt över den bollen till ledningen, så får de fortsätta jobba med de här frågorna. Vi har fungerat som deras alibi, eftersom ledningen inte har gjort något själva.

Situationen för hbtq-personer är betydligt bättre nu än vad det var när Gaypolisföreningen startade år 2000, både i samhället i stort och inom polisen. Men det finns fortfarande mycket kvar att jobba på, tycker Göran Stanton.

– Människor blir fortfarande misshandlade för att de bär regnbågsflaggor, och andra vågar inte visa sin kärlek för varandra för att de är rädda för att bli utsatta för hatbrott. Det finns mycket kvar att göra.

LÄS MER: Debatt: Så här ska vi stärka hbtq-personers rättigheter

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset