Glöm GI – nu kommer GB Man ska inte stirra sig blind på tabeller, det är hela måltidens sammansättning som räknas, menar Anki Sundin.
Glöm GI – nu kommer GB Man ska inte stirra sig blind på tabeller, det är hela måltidens sammansättning som räknas, menar Anki Sundin.

Tillhör du dem som just fattat det här med GI och har med dig tabeller när du handlar? Då är det bara att tänka om. Nu är det GB, glykemisk belastning, som gäller.
GI är ett sätt att mäta hur olika livsmedel förändrar blodsockrets nivå. Ett livsmedel som innehåller snabba kolhydrater får alltså ett högt GI-värde. Men det GI inte tar hänsyn till är mängden av just detta livsmedel som man faktiskt äter vid en normal måltid.
– GI-tabellen är ett bra verktyg, men man kan bara jämföra olika livsmedel inom samma kategori med varandra, till exempel vitt ris med fullkornsris och formfranska med grovt bröd. Det går alltså inte att jämföra pasta med kanelbullar, säger Anki Sundin, näringsfysiolog och författare.
Bra mat, som potatis, morötter, pasta och vattenmelon, har fått oförkänt dåligt rykte. Visst har morötter ett högt GI, men för att komma upp i de värdena måste man äta tio stycken råa
på fastande mage. Och det är det knappast någon som gör.
Glykemisk belastning (GB) tar hänsyn till hur mycket man normalt äter under en måltid och ger därför en mer rättvis bild av hur olika livsmedel påverkar blodsockret.
Kokt potatis har ett högt GI på 72 men ett GB på bara 14. Det beror på att potatis innehåller få kalorier och att man bara äter ett par stycken till en måltid.
– Potatis är mycket bra mat som många hoppat över just för att den har ett högt GI och att de vill äta mindre kolhydrater. Jordnötter däremot har ett lågt GI. Jag har då aldrig hört talas om någon som blivit tjock av att äta potatis. Nötterna däremot kan lätt sätta sig kring midjan om man äter för mycket.
Och det må låta trist och osexigt, men det sunda förnuftet är fortfarande det som gäller.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset