På gränsen till vad som får kallas snabbmatspriser, tycker Jonas Cramby om Bun meat bun i Farsta strand.

Urban Brådhe

Burgare från Bun meat bun

Recension: Bun meat bun – 3 glober

Den hamburgertrend som svept över landet de senaste åren anklagas ofta för att krångla till något i grunden väldigt enkelt. I själva verket är det naturligtvis precis tvärtom. En god hamburgare handlar ju egentligen bara som tre saker. Färskt kött, bra bröd och så lite omsorg. Nej, det är inte mycket krångligare än så.

Det senaste exemplet på denna slags kärleksfulla snabbmatsminimalism ligger längst ut på gröna linjen i en ganska oansenlig liten lokal mitt i ett grått bostadsområde. Bun meat bun lyckas dock locka folk från hela stan då grundarna är Mattias Wall och Stefan Falk från alla hamburgarnördars husorgan hamburgare.org. Ambitionen är att starta ett enklare, billigare alternativ till de ställen som etablerats den senaste tiden och på så sätt kanske hamna lite närmare amerikanska förebilder som Shake shack, Five guys och In-n-out.

Nu verkar dock verkligheten för en svensk hamburgarentreprenör se lite annorlunda ut för SÅ himla mycket billigare än Flippin’ Burgers och KÄK är Bun meat bun faktiskt inte. En hamburgare av ”standardstorlek” kostar 89 kronor och lägger man till fries och dryck till detta så hamnar man på gränsen för vad som skulle kunna kallas snabbmatspriser.

Det betyder naturligtvis inte att det inte är värt det. Bun meat buns vackra lilla signaturburgare ”Bunburgern” är till exempel mycket god. Den kommer med ost, sallad, tomat, dressing och två tunna smashburgare med perfekt knaprig stekyta. På menyn finns även en vegetarisk ”Belloburger”, en ”Onion Cheese” med stekt lök och ost, samt en ”Cricket”­ en burgare med cream cheese och hackad jalapeño precis som de serverar dem på the Cherry Cricket i Denver (och på Flippin’ burgers i Vasastan).

Stripsen är av en ganska standard frysvariant. Känner man sig dekadent (alternativt väldigt bakis) går det att få dem spritsade med smältost alternativt stekt lök och hamburgerdressing. Men jag står nog över. Inte heller milkshaken är mycket att skriva hem om. Den fabriksgjorda jordgubbstoppingen på tub fick visserligen mitt sällskap att nostalgisk minnas sin barndoms alla mjukglassar på Liseberg men den kommer nog inte höja många ögonbryn hos oss andra.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om Weekend