Svein Erik Tuastad, statsvetare vid universitetet i Stavanger, Åsa von Schoultz, professor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet och Christoffer Green-Pedersen, professor på Århus universitet.
Svein Erik Tuastad, statsvetare vid universitetet i Stavanger, Åsa von Schoultz, professor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet och Christoffer Green-Pedersen, professor på Århus universitet.

I våra grannländer har de högerpopulistiska partierna släppts in i värmen. Metro har pratat med tre nordiska statsvetare om den svenska regeringsbildningen.

Den svenska regeringsbildning hör till den tiondel av europeiska regeringsbildningar efter andra världskriget som har tagit längst tid. I våra grannländer ser statsvetare med förvåning på hur politikerna misslyckas med att hitta en lösning.

– Tittar vi på Skandinavien över tid som extremt redigt och opolariserat så är det överraskande, säger Svein Erik Tuastad, statsvetare vid universitetet i Stavanger.

LÄS MER: Ledarskribenter: Annie Lööf, du måste ta ansvar

Enligt honom handlar det om svårigheterna med att hantera Sverigedemokraterna.

– Det som är den stora skillnaden är att de högerpopulistiska partierna i Norge och Danmark är integrerade i den parlamentariska värmen. Det har ännu inte hänt i Sverige. Kanske beror det på att invandringsdebatten varit mer moralistisk i Sverige. Man har inte kunnat ta upp objektiva politiska problem som vad invandring kostar ekonomiskt och socialt, säger han.

I Norge var det två utredningar som leddes av sociologiprofessorn Grete Brochmann om invandringens effekter på de norska välfärdssystemen som öppnade upp debatten, enligt Svein Erik Tuastad.

– Det var väldigt nyttigt. Det var en objektiv och rättfram beskrivning av vad det finns för problem med invandring. Vi kan ha invandring men detta måste vi också fixa. Det gjorde att man kunde ta i vissa problem utan att vara rasist, säger han.

Finländska strategin är inte att isolera utan att i stället inkludera och ge ansvar.

Förvåning i Finland

I öst ser man på den svenska regeringsbildning med förvåning, enligt Åsa von Schoultz, professor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet.

– Här finns en helt annan tradition av att samarbeta. Ideologiska skiljelinjer spelar mindre roll och det handlar mer om matematik. Man är väldigt pragmatiskt, säger hon.

LÄS MER: Undersökning: Väljarnas förtroende för politikerna rasar

I Finland har partierna flera gånger ingått i olika former utav regnbågskoalitioner, där partier från både vänster- och högerkanten ingått. De har också valt att hantera populistiska partier på ett annat sätt.

– Vi har haft populistiska partier sedan 60-talet. Men i Finland har man ofta valt att inte isolera dem utan i stället gett dem politiskt ansvar. Det har varit en väldigt effektiv strategi som gjort att de har minskat i popularitet, säger Åsa von Schoultz.

Exempelvis tog det nationalistiska partiet Sannfinländarna plats i regeringen efter det finska riksdagsvalet 2015.

– Det visade sig väldigt svårt för partiet som nu har splittrats. Sannfinländarna sitter inte kvar i regeringen och är ett tydligt invandringsfientligt parti. Utbrytargruppen är mer moderatt och sitter fortfarande i regering. De har bildat ett nytt parti som heter Blå Framtid som kommer ha svårt att få röster nästa val.

– Den traditionella finländska strategin är inte att isolera utan att i stället inkludera och ge ansvar.

Bli Danmark eller Tyskland

Enligt den danska statsvetaren Christoffer Green-Pedersen, professor på Århus universitet, står Sverige inför ett politiskt vägskäl. Antingen kan vi bli som Danmark eller som Tyskland.

– Jag tror att Sverige står inför en situation där ni antingen får bred överenskommelser som i Tyskland eller så får ni en situation där Sverigedemokraterna börjar spela en mer normal roll i ett konservativt block.

I Danmark försvann möjligheten att ta makten för ett alliansliknande block för länge sedan, enligt Green-Pedersen. I stället har de konservativa valt att samarbeta med högerpopulistiska Danskt folkeparti.

– I Danmark har möjlighet för högern att ta makten länge varit att göra det tillsammans med Danskt folkeparti, säger han.

LÄS MER: Här är vinnarna och förlorarna i M och KD:s budget

Kommentera denna artikel

Vad tycker du? Här har du möjlighet att kommentera denna artikel. Vi på Metro vill ha en öppen dialog där de som deltar respekterar varandras åsikter. Alltså förväntar vi oss att du håller en schysst ton. Du kan framföra dina åsikter på ett civiliserat sätt även om du inte håller med om andras. Vi tror på dig!

Här kan du läsa hela vår kommentarspolicy.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om politik