Mycket viktig kunskap om klitoris från 1800-talet försvann och återupptäcktes först på 1990-talet!
Mycket viktig kunskap om klitoris från 1800-talet försvann och återupptäcktes först på 1990-talet!

Synen på kvinnors sexualitet och kunskapen om klitoris följer varandra åt i historien. Klitoris upptäcktes redan på 1500-talet för att sedan ”glömmas bort”. Här är klitoris – hela historien.

Dåtid-> 1500-tal: Alla har penis

Fram till 1500-talet så ansågs könsorganen hos män och kvinnor vara ungefär densamma: Båda hade en penis. Skillnaden var att den hos kvinnor var inåtvänd. I vissa fall varnades kvinnor för att om de betedde sig som män kunde deras penis trilla ut och bli utåtvänd. Detsamma kunde även ske hos män där penis kunde dra sig inåt.

1500-talet: Colombo upptäcker ett nytt organ

Under renässansen ökade kunskapen om anatomin. På Padua-universitetet i Italien fanns forskaren Realdo Colombo som 1559 hävdar att han upptäckt klitoris. I sin skrift ”De re anatomica” skriver han att detta organ ”i allra högsta grad är hemvisten för kvinnans njutning” och att den liknar penisen. ”Om du rör vid det ska du finna att det blir aningen styvare och avlångt till en sådan grad att det ter sig som en slags manslem.” Colombos läromästare, Andreas Vesalius (den moderna anatomins grundare) menade dock att denna värdelösa kroppsdel knappast fanns hos friska kvinnor.

LÄS MER: 9 vanliga frågor till gynekologen

1600- och 1700-talet: Ingen uppmärksamhet

Under 1600- och 1700-talen nämns klitoris då och då i text, men utan större uppmärksamhet.

1844: Ett vetenskapligt genombrott

Först 1844, då medicinaren Georg Ludwig Kobelt beskriver klitoris struktur och funktion in i minsta detalj, blir hela klitoris storlek känd. Han säger dessutom att klitoris yttre del, ollonet, är ett mer känsligt organ än slidan, med tanke på mängden nerver som finns där.

Slut 1800-tal: Klitoris ”försvinner”

Därefter inträffar det märkliga att klitoris helt enkelt försvinner från scenen. Ett fåtal år efter 1844 kallas klitoris först värdelös, sedan direkt farlig. I slutet av 1800-talet ansågs sinnessjukdom, epilepsi och hysteri kunna botas genom att den synliga delen av klitoris togs bort.

När man slutat med dessa operationer kommer i stället psykoanalytikern Sigmund Freud och påstår att klitorisnjutning representerade en omogen utvecklingsfas. När en flicka inser att hon saknar fallos, slutar hon stimulera klitoris eftersom hon skäms över att ha sämre utrustning, resonerade Freud. Freud lyfte fram det heterosexuella samlaget. En kvinna kunde först uppnå mognad om hon flyttade sina sexuella erfarenheter till slidan.

1940-tal: Klitoris ger orgasm – men ingen bryr sig

Klitoris nämns knappt alls under 1900-talet. Visserligen säger den berömde sexologen Alfred Kinsey på 40-talet att klitoris är källan till kvinnors orgasm. Det upprepas i flera stora forskningsstudier, men kunskapen får inget större genomslag förrän under den feministiska rörelsen på 1970-talet.

1990-talet: Det är något som inte stämmer

På 1990-talet upptäcker den australiensiska urologen Helen O´Connell att det är något som inte stämmer i anatomiböckerna. Vid operation tog kirurger särskild hänsyn till den manliga anatomin – man bevarade mäns sexuella funktion genom att undvika vissa nerver och blodkärl – men när det gällde kvinnor var det mer fråga om gissningar. Läroböckerna beskrev inte klitoris nerver eller blodtillförsel. Helen O’Connell publicerade sina rön i Journal of Urology 1998. Först då blev klitoris hela storlek fullständigt belyst.

I dag: Upptäckt igen – 140 år senare – större än någonsin

Klitoris, som innan O’Connell beskrivits som en knopp strax under blygdbenet, fick nu en mer korrekt medicinsk beskrivning. Nu vet vi att klitoris består av ett ollon, fäst vid ett 3–4 cm långt skaft, som övergår till en kropp som kan vara upp till nio centimeter lång inuti kroppen. Klitoris har också två svällkroppar, som sitter mellan benen på vardera sidan av slidan.

LÄS MER: Hormon- eller kopparspiral? 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset