Metro har besökt flera av sidorna där så kallad carding, försäljningen av stulna kredit- och bankkortsuppgifter, äger rum.
Metro har besökt flera av sidorna där så kallad carding, försäljningen av stulna kredit- och bankkortsuppgifter, äger rum.

"Debitkort, VISA, SE, Haparanda. Debit, MASTERCARD, SE, Malmo.". Så lyder beskrivningarna av de kortuppgifter som säljs på darknet, den delen av internet som inte är direkt tillgänglig utan speciell mjukvara. Och enligt polisen finns det bara ett sätt att skydda sig mot bedrägerierna.

Den som spenderar mycket tid på internet känner förmodligen till begreppet ”darknet”, det vill säga de dolda sajterna på internet som inte går att hitta via vanliga sökmotorer och som kräver speciell programvara för att besöka. På den delen av internet sker mycket av den nätbrottslighet som behöver skötas anonymt, med hjälp av programvara som gör dig i princip helt anonym och ospårbar.

Där finns barnpornografi, narkotikabutiker och sajter för visselblåsare. Men också en stor mängd svenska kredit- och bankkortsuppgifter, tillgängliga för vem som helst att köpa.

LÄS MER: Polisens varning: Se upp för taxibedragare

Metro har besökt flera av sidorna där så kallad carding, försäljningen av stulna kredit- och bankkortsuppgifter, äger rum. Vissa försäljningar sker öppet för den som lyckas hitta till sidan, medan vissa döljer sig bakom anonyma, ofta ryska, marknadsplatser som bara är tillgänglig för de inbjudna. Enligt sajterna testas alla kort med regelbundna intervall för att säkerställa att de fortfarande fungerar.

Sajterna är ofta sofistikerade. Du kan enkelt välja vilket land du vill att kortet du ska köpa ska vara registrerat i, och till och med sortera efter ett speciellt postnummer eller stad. På åtminstone en av sajterna kan du till och med, innan du betalat för kortet, se namnet på kortens innehavare. När du väl hittat korten du vill köpa lägger du dem i din varukorg och betalar, som i vilken nätbutik som helst.

På en typisk sajt Metro besökt finns påstådda kortuppgifter till åtminstone 1 200 svenskar. Metro har kunnat bekräfta att ett stort antal av dessa personer faktiskt finns på riktigt.

LÄS MER: Allt fler bedrägerier med Bank-id – så här skyddar du dig

Så, hur fungerar det här egentligen? Varför spärrar inte dessa människor bara sina kort? Förmodligen för att de inte vet om att deras kortuppgifter finns på nätet.

Carding sker ofta i smyg, främst genom att bedragare lyckas hacka sig in på e-handelssidor eller internetbaserade betalningstjänster för att på så sätt ta del av informationen som där finns lagrad.

I andra fall sker det genom skimming, där bankomater förses med speciella avläsare för att kopiera innehållet på kort som används för att ta ut pengar. Det är dock någonting som numera är ganska ovanligt i Sverige på grund av att kort med chip blivit praxis.

En kortbedragare, den ryska medborgaren Roman Seleznev, dömdes i amerikansk domstol till 27 års fängelse efter att han hackat sig in på betalningstjänster för att sedan stjäla och sälja människors kortuppgifter.

Enligt Jan Olsson vid polisens nationella bedrägericentrum är carding det största enskilda brottet i Sverige.

– Förra året fick vi in 77 000 anmälningar, och mörkertalet är stort.

Och det finns bara ett sätt att skydda sig.

– De här uppgifterna stjäls främst genom stora datorintrång och där går det inte att skydda sig mot nämnvärt. Det enda du egentligen kan göra är säga åt din bank att hålla ditt kort stängt för internetköp och att det bara ska öppnas om du identifierar dig. Nordea har det fullt ut som standard för sina kunder och sedan dess har den här formen av bedrägerier minskat med 60 procent för Nordea. Det vore väldigt bra om de andra bankerna också införde det, säger Jan Olsson.

LÄS MER: Blufföretag drog pengar från Semrets konto – under flera månader

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om Bedrägeri bluff