Ebba Östlin (S) kommunalråd i Bokyrka kommun, som är näst sämst i länet. Av de elever som gick ut nian här i fjol  saknade var femte behörighet till gymnasiet. 
Ebba Östlin (S) kommunalråd i Bokyrka kommun, som är näst sämst i länet. Av de elever som gick ut nian här i fjol  saknade var femte behörighet till gymnasiet. 

Mer än var nionde elev i Stockholms län – tre i varje klass – går ut nian utan behörighet till gymnasiet. Svårast att klara skolan har elever med lågutbildade föräldrar.

Av de Stockholmselever som lämnade grundskolan i juni förra året saknade 11,6 procent – närmare 2 500 elever – de betyg som krävs för gymnasiebehörighet.

Det är något bättre än rikssnittet, men ändå långt ifrån tillfredsställande, säger Gunhild Graseman, analytiker på Länsstyrelsen, som sammanställt uppgifterna.

– Det är en alldeles för hög andel, och den har varit i stort sett konstant i tio år. Det är ett underbetyg, säger hon.

Skillnaderna är mycket stora mellan kommunerna i länet. Nästan alla niondeklassare i Danderyd, Nykvarn och Vaxholm når behörighet, medan runt var femte avgångselev i Södertälje, Botkyrka och Haninge saknar den. De svaga resultaten i vissa kommuner kan delvis förklaras av den höga andelen nyanlända elever, som börjat i svensk skola sent och inte hunnit i kapp. Däremot bedöms inte den utländska bakgrunden ha någon betydelse för resultaten för dem som kunnat gå genom hela den svenska grundskolan.

Däremot spelar hemförhållandena stor roll.

– Generellt ser man att föräldrarnas utbildningsnivå har jättestor betydelse, och vi vet att den ser olika ut i länets kommuner, säger Gunhild Graseman.

Många av dem som saknar behörighet skriver ändå in sig på gymnasiet via något av de introduktionsprogram som finns. I den gruppen hoppar dock en hög andel av i förtid.

Samtidigt kräver allt fler jobb åtminstone en slutförd gymnasieutbildning. Efterfrågan på högutbildad arbetskraft i länet väntas öka med 150 000 jobb fram till 2020 – medan efterfrågan på lågutbildad arbetskraft utan gymnasieutbildning väntas minska med 12 000 jobb.

”Betydligt lägre utbildningsnivå”

Av de elever som gick ut nian i Botkyrka i fjol saknade 19,1 procent – nästan var femte – behörighet till gymnasiet. Det är näst sämst i länet, och förklaringarna är flera, säger Ebba Östlin (S), kommunalråd och ordförande för utbildningsnämnden.

– Vi har en betydligt lägre utbildningsnivå jämfört med andra kommuner. Vi lyckas kompensera det delvis, och har fått beröm av Skolinspektionen för det. Men vi är inte nöjda, för vi når inte ändå fram.

Det stora antalet nyanlända elever bidrar också till det svaga resultatet. Av de 173 elever som inte klarade gymnasiebehörighet i Botkyrka i fjol hade ett 60-tal gått mindre än tre år i svensk grundskola.

– De har en tuff uppgift. Vi har elever som grejar det, men inte alla. En del behöver längre tid på sig.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset