Rapporten efter Karolinskas internrevision av inköp av externa konsulter visar att sjukhuset har brustit i rutiner och processer. Arkivbild.
Rapporten efter Karolinskas internrevision av inköp av externa konsulter visar att sjukhuset har brustit i rutiner och processer. Arkivbild.
Vård TT

Internrevisionen om konsultanvändandet på Karolinska universitetssjukhuset visar på stora brister.

Maxbelopp för beställningar av konsulttjänster har överskridits, jävsförhållanden har inte utretts, konsulter har arbetat 13 timmar om dagen och fakturaunderlag saknas mellan 2011 och 2014.

Internrevisionen har kommit fram till graverande kritik – medarbetare som har överstigit befogenheter, en uppenbar jävsituation. Det är oerhört allvarligt, säger Irene Svenonius (M), finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting till TT.

Internutredningen tillsattes efter Dagens Nyheters avslöjanden om höga utbetalningar till konsulter som i genomsnitt kostat 700 000 kronor i månaden per person. Företaget Boston Consulting Group (BCG) har sedan 2011 debiterat sjukhuset 257 miljoner kronor.

Omedelbar verkan

En stor andel av fakturorna kan kopplas till Karolinskas dåvarande produktionsdirektör Andreas Ringman Uggla som referens. Samme Ringman Uggla har tidigare varit konsult på BCG innan han fick sjukhusjobbet. Han lämnade med omedelbar verkan sitt uppdrag som produktionsdirektör i januari efter DN:s granskning.

Tillsammans med sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) kräver Svenonius att Karolinskas ledning och styrelse ska återkomma med skarpa förslag på åtgärder inom 24 timmar.

"Förväntar oss"

Sjukhuset meddelade att de ska vidta de åtgärder som rapporten föreslår under första kvartalet 2018 i samband med att rapporten presenterades.

Rapporten innehåller ett antal rekommendationer och vi förväntar oss att de tas på allvar men vi tror också att det behövs mer för att skapa en trygghet i att man vet hur man ska hantera konsulter och fakturafrågor i framtiden, säger Anna Starbrink.
TT: Vad behövs mer?
Det är det vi vill att styrelsen återkommer med förslag till oss på, säger Irene Svenonius.

TT: Hur ansvariga är ni som ansvariga politiker för problemen på Karolinska?

Det kan man verkligen alltid fundera över. Det tillsattes en ny sjukvårdsdirektör 2014 och sedan dess har det gjorts förbättringar. Jag själv ny sedan ett år, vi har sedan dess minskat konsultanvändningen, säger Irene Svenonius.

Anna Starbrink har suttit två mandatperioder och säger att under den tiden har betydande förändringar gjorts.

Det finns också ett personligt ansvar. Vi har en produktionsdirektör som pekas ut i den här rapporten för att han har åsidosatt sina åtagande och han har slutat. Och uppenbart måste vi jobba vidare för att det här inte ska kunna inträffa, säger Starbrink.

Sjukvård i krisläge

Oppositionslandstingsråd Erika Ullberg (S) tycker inte att Alliansen har tagit sitt ansvar för hur sjukvården fungerar och vad pengarna går till.

Jag har förstått det som en moderat strategi att peka på enskilda tjänstemän och personförändringar som ett sätt att ta tag i problemen. Men problemen tar man ju tag igenom att inte bara namn utan byta styrning, säger Ullberg och fortsätter:
Om Nya Karolinska tillåts fortsätta hantera sin inflytt som en egen angelägenhet trots att tekniken inte fungerar, personalen larmar om att det inte är patientsäkert och övriga sjukhus inte har någon överkapacitet då försätter man sjukvården i Stockholm i krisläge.
Rapporten efter Karolinskas internrevision av inköp av externa konsulter visar att sjukhuset har brustit i rutiner och processer. Arkivbild.
Rapporten efter Karolinskas internrevision av inköp av externa konsulter visar att sjukhuset har brustit i rutiner och processer. Arkivbild.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset