Idag ingår id-skydd i de flesta hemförsäkringar. Det är därför ofta onödigt att teckna en separat "id-skyddsförsäkring"
Idag ingår id-skydd i de flesta hemförsäkringar. Det är därför ofta onödigt att teckna en separat "id-skyddsförsäkring"

Flera företag slår nu på stort med reklam för sina så kallade "id-skydd", som påstår att du kan skyddas om din identitet kapas. Men "id-skydd" ingår i de flesta hemförsäkringar och gäller bara om din identitet redan kapats.

”Skydda dig från bedragare med id-skydd” eller ”Nu är id-kapning nästan lika vanligt som cykelstöld”. Så låter ofta marknadsföringen för så kallade id-skydd, någonting som det blivit allt vanligare att olika företag erbjuder. När Konsumentverket under hösten 2015 genomförde en enkätundersökning kom de fram till att 38,7 procent erbjudits en så kallad id-skyddsförsäkring. Enligt Konsumentverket kan den siffran antas vara hög eftersom det rör sig om en väldigt specialiserad tjänst som inte funnits särskilt länge på marknaden.

Att personer använder sig av falsk identitet eller att en persons identitetsuppgifter kapas är knappast en ny företeelse, men som Konsumentverket skriver har det i ett digitaliserat samhälle blivit lättare att använda sig av andras personuppgifter.

LÄS MER: Har du fått ett sådant här ”faktura”-mail? Ta bort det genast

När Konsumentverket frågade allmänheten vad de trodde att ett id-skydd faktiskt innebar svarade drygt 70 procent att de trodde det betydde att de är skyddade från att någon använder deras personuppgifter. Det stämmer dock inte.

Det går nämligen inte att till hundra procent förhindra att någon stjäl din identitet, och id-skydd syftar egentligen bara till att hjälpa dig efter att du faktiskt har blivit drabbad av en identitetsstöld, till exempel efter att någon redan använt ditt personnummer för att beställa ett kreditkort.

De företag som erbjuder id-skydd erbjuder olika sorters tjänster. Men i regel kan man säga att id-skyddet består av en bevakning av kundens kredituppgifter, hjälp att spärra kort och hjälp med att bestrida betalningskrav. I vissa särskilt fall kan du som konsument också få ekonomisk ersättning för de betalningskrav som eventuellt kvarstår efter att du bestridit till exempel en faktura. Du måste dock själv till exempel polisanmäla händelsen.

När Konsumentverket 2016 granskade företagen som erbjöd id-skydd kritiserades totalt 14 bolag. Detta eftersom Konsumentverket menade att man i vissa fall arbetade med vilseledande marknadsföring, framför allt för att id-skyddet marknadsfördes med en månadskostnad, när det egentligen rör sig om en årskostnad som kunden måste betala på samma gång.

LÄS MER: Har du fått en mystisk vänförfrågan på Facebook?

Idag ingår id-skydd i de flesta hemförsäkringar. Det är därför ofta onödigt att teckna en separat ”id-skyddsförsäkring”

– Innan du köper id-skydd, ta reda på vad det faktiskt är för hjälp du får och jämför med vad du redan har i din hemförsäkring. Det är så klart dumt att betala två gånger för samma sak, sa Elin Steno, jurist på Konsumentverket, till SvD i november förra året.

Har du hemförsäkring hos någon av dessa bolag ingår id-skydd:

Dina, Folksam (Bas, Mellan, Stor), If (Bas, Extra, Stor), Länsförsäkringar, Tre kronor (Bas och stor), Vardia (endast stor), ICA försäkring, Moderna försäkringar

 

Så undviker du att drabbas av id-stöld

  • Lämna aldrig ut ditt personnummer innan du vet vad det ska användas till
  • Riv alltid sönder papper som innehåller personuppgifter innan du slänger dem
  • Lämna aldrig ut personliga uppgifter via nätet, via telefon eller via e-post till en part som du inte är helt säker på vem det är
  • Undvik att klicka på webbadresser som du får direkt i mail. Klistra hellre in dem direkt i webbläsaren.
  • Lämna inte ut för mycket information om dig själv på nätet och sociala medier.
  • Får du en kopia på en kreditupplysning, se alltid till att informationen där stämmer. Har du inte sökt ett lån, köpt varor på kredit eller tecknat ett abonnemang ska du omedelbart ta kontakt med företaget som begärt den och bestrida att du sökt krediten.

Så här gör du om du drabbats:

Har någon sökt lån eller kredit i ditt namn, tecknat abonnemang eller köpt varor på kredit ska du genast agera.

1. Bestrid handlingen genom att höra av dig till företaget i fråga och besrtid att du gjort transaktionen.
2. Kontakta din bank och kolla alla dina konton, krediter och kort.
3. Polisanmäl händelsen.
4. Kontakta skatteverket på 0771-567567 och kolla din folkbokföringsadress för att se till att ingen ändrat den utan din vetskap.
5. Kontakta svensk adressändring på 0771-97 98 99 för att se att ingen eftersänt din post utan din vetskap.
6. Kontakta kreditupplysningsföretagen och lås ditt personnummer för kreditupplysningar.
7. Spärra ditt personnummer hos Svensk Digital Handel.

Källa. Folksam, Stöldskyddsföreningen

Fakta: id-stöld

Det var först 1 juli 2016 som så kallad olaglig identitetsanvändning formellt blev brottsligt som ett specifikt brott. Tidigare kunde dock olika former av identitetsstölder brottsrubriceras som egenmäktigt förfarande, missbruk av urkund, urkundsförfalskning eller bedrägeri.

LÄS MER: Vi har läst FB:s, Instas och Snapchats användaravtal – så att du slipper

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset