Vad är egentligen krokodil för drog, och har den verkligen ”nått Sverige”? Skärmdump från Nationell Idag.
Vad är egentligen krokodil för drog, och har den verkligen ”nått Sverige”? Skärmdump från Nationell Idag.

Viralgranskaren reder ut ryktena kring krokodil, det som kallats "skräckdrogen". Och det visar sig att både drogen och ryktena är betydligt mer oklara än vad som rapporterats.

”Skräckdrogen ’Krokodil’ har nått Sverige”. Så lyder rubriken på en artikel som den högerextrema nyhetssajten Nationell Idag har publicerat, och som i grunden är en utsmyckad omskrivning av en artikel i Vestmanlands Läns Tidning (VLT) från i juni 2012. 

Nationell Idag redovisar inte när de publicerat artikeln, men enligt Google lades den upp 7 juni 2012.

Det är med andra ord en något föråldrad bild som nu fått jättecirkulation på sociala medier. Enligt ett mätverktyg för spridning på sociala medier, Shared Count, har den delats över 11 000 gånger, och vi på Viralgranskaren har fått in över ett dussin tips om den på kort tid.

I artikeln beskrivs drogen som ett hemkok baserat på den aktiva substansen desomorfin. ”Desomorfin är en farlig drog i sig själv, men slaggprodukterna från tillverkningen ger upphov till svåra inflammationer, vävnadsskador och kallbrand. Enkelt uttryckt börjar missbrukarens lemmar ruttna”, skriver Nationell Idag.

►Ryktesspridning om krokodil i Sverige

Här måste man dock skilja begreppen åt. Desomorfin är den aktiva substansen i det som i medier kallats krokodil, men bland missbrukare har slanguttrycket krokodil tidigare använts för flera olika sorters droger. Det säger Lars Hansson, nationell drogexpert på Tullverket.

– För många år sedan kallade vi fentanyl för krokodil, och det är ju egentligen generellt förorenade preparat och orena produkter som skapar dessa hemska skador.

Peter Hultén, apotekare på Giftinformationscentralen, vidareutvecklar resonemanget.

– I många hemkok används olika alkaliska rengöringsmedel och andra frätande ämnen för att blanda ut drogen, och det är de som kan leda till frätskador och vävnadsdöd, säger han.

Nationell Idag använder i sin artikel bilder på groteska köttskador för att illustrera resultaten av krokodilbruk, bilder som de verkar ha hämtat från Googles bildsök. Dessa bilder cirkulerar brett på nätet, och de är svåra att bekräfta var och en för sig. Men att injektion av droger, särskilt orena sådana, kan åstadkomma den sortens skador bekräftar Peter Hultén.

– Dessutom är infektionsskador en av de vanligaste komplikationerna efter att ha injicerat droger i överhuvudtaget, och de kan också leda till skador som dessa, säger han.

Det innebär att det fall med en kvinna som under sommaren 2012 två gånger inkom till Västmanlands sjukhus i Västerås, som Nationell Idag och VLT skriver om som det "enda bekräftade fallet av krokodil i Sverige", enligt Peter Hultén kan vara ett missförstånd.

Hon sade sig ha tagit krokodil, och blev trodd av sjukvården där eftersom hon uppvisade fula hudsår, men detta kan alltså ha orsakats av vilken drogmix som helst som hon kallade krokodil.

►Så här tipsar du Viralgranskaren

Så har krokodil nått Sverige? Både ja och nej. Egenhändigt mixade drogblandningar som kan orsaka den här sortens skador finns säkert redan i Sverige, men inte i någon större utsträckning. Det menar Peter Hultén.

– Grejen med krokodil har blivit förstorad av media. Det är osannolikt att det ska komma hit till Sverige. Det vi vet är att det görs småskaligt och för eget bruk av människor i de forna Sovjetstaterna som inte har råd att köpa heroin.

Men är det specifikt desomorfin man syftar på så är Sverige helt tomt på det. Det bekräftar Sofia Andersson på droganalysenheten hos Statens kriminaltekniska laboratorium.

– Allt som polisen beslagtar skickas till oss, så vi skulle veta om det hade hittats. Vi har fått in analysbegäran där polisen misstänker krokodil, men de materialen har innehållit andra substanser är desomorfin.

Och enligt Lars Hansson på Tullverket har inte heller de beslagtagit någon desomorfin på väg in eller ut ur landet. Så, för att slutligen besvara varje påstående för sig:

Ja, orena droger som injiceras kan skapa köttskador som de på bilderna Nationell Idag visar upp.

Ja, den här sortens orena blandningar kan finnas i Sverige.

Men nej, desomorfin finns inte här.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset