Generaliseringar är ingenting annat än tecken på intellektuell lättja. Det är vår hjärnas fallenhet för genvägar istället för omvägar som kräver avancerade och komplicerade tankar. Det är att låta sig förledas av svepande stereotyper och fördomar som gör judar till giriga bosättare, muslimer till terrorister, greker till lättjefulla fifflare, svenskar till rasister, romer till tiggare, afrikaner till ädla vildar och så vidare i en oändlig kedja som frihetsberövar och fängslar miljoner människor, grupper, till statiska egenskaper. 

Den intellektuella lättjan sätter krokben och hindrar oss från att utnyttja vår hjärnas fulla potential och kapacitet. För vi kan bättre än att bunta ihop oskyldiga och döma dem på förhand. Vi kan tänka flera tankar samtidigt. Vi kan likt akrobater hålla flera bollar i luften samtidigt.

Ju mer vi faller för de förföriska förenklingarna desto högre murar bygger vi mot omvärlden och våra medmänniskor. Om man aldrig flugit flygplan kan man ju lätt tro att dessa stålfåglar konstant kraschar. Det är mediedramaturgins största problem. Att vi bara rapporterar när det går åt helvete. Vi gör sällan nyhetsinslag om härliga flygturer med problemfria landningar. På samma sätt nås vi av nyheter om olika folkgrupper vid katastrofer, kriser och konflikter. Lever man bortom deras räckvidd, är det lätt hänt att utgå ifrån att det är hela sanningen.

Återigen väcks minnen av de förödande förföljelserna av judar som känner sig otrygga i sina hemländer. Bara för att de är judar. Återigen anklagas oskyldiga muslimer för terrorbrott de inte rår för. Bara för att de är muslimer. Återigen dödas kristna och kurder och listan kan göras lång på alla dem som misstänkliggörs, misshandlas och mördas av dem som inte förmår se nyanserna.

Dagligen översvämmas vi av nyheter om blodbad, brutalitet och barbari. Vår nedärvda överlevnadsinstinkt väcker oro och rädsla för våra egna och våra familjers liv. Terrorn, oavsett avsändare, gör oss alla till presumtiva måltavlor. Även dem som inte sticker ut hakan, skriver, skissar, talar, protesterar eller demonstrerar.

Vi måste aktivt bekämpa demoniseringen och avhumaniseringen. Den som börjar med det verbala våldet accelererar snart till verkligt våld. Hatet hotar oss alla. Rädslan också.

Jag vill leva i en värld där människor kan gå fria från fruktan, med högburet huvud i sina kippor, slöjor, slipsar, kors eller pärlhalsband. En värld där vi varken kränks eller kränker varandra för våra val. En värld där vi hjälper varandra att jonglera mera. Att öva på att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Att vända på perspektiven. Att aktivera både hjärta och hjärna. Att försöka gå i en annans skor en stund. Så förbaskat svårt kan det väl inte vara att aktivera ytterligare några hjärnceller när vi ändå har så många.

+ Den brittiske komikerns Russel Brand och hans You Tube-filmer The Trews.

- Världen just nu.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset